Det är fan inget som riktigt vill sig just nu. Datorn funkar strålande bra med utökat ram-minne, mp3-spelaren spelar musik som en gudarnas gud. Men de hittar fortfarande inte varann när man kopplar ihop dem. Hur de fann varann den där enda gången jag lyckades lägga över mitt musikbibliotek är till dags dato ett mysterium. På lilla dataservicebutiken runt hörnet (support your local!) är det stängt idag, liksom det var igår, jag ger det ett nytt försök imorgon ty det initiala problemet har ju inte lösts även om maskinerna var och en för sig fungerar som de ska.
Bästisen ska vara i Spanien över midsommar på jobb och inviterade mig att uppgradera till dubbelrum och få en minisemester och en kul midsommar. Efter att ha surfat runt i timtal och letat efter resemöjligheter insåg jag att det faller på att jag inte kan ta mig hem i tid till måndagen efter midsommar – för då ska jag filma, och det är inte något att göra något åt. Att inte dyka upp i tid till en filmdag är ungefär samma sak som yrkesmässig harakiri, det är så mycket pengar som ligger i tid där och det är oförlåtligt. Från Spanien kan jag under söndagen ta mig till Berlin eller London, sedan är det stopp och man kan inte flyga till Stockholm förrän på den fördömda måndagen. Så jag kommer alltså inte till Alhambra-trädgårdarna just den här gången.
Med andra ord finns det en viss risk för att jag kommer att tillbringa några dagar i midsommarveckan hos min älskade, kära Systersjäl som också gärna vill ha mitt sällskap. I Oslo. Ständigt detta Oslo. Och jag håller ju på att falla för min egen nervositet redan här och nu, med en mage som sjunger underliga sånger medan jag försöker hålla kvar i förnuftet.
Jag undrar om det är kosmos jag hör skratta där i bakgrunden.
