Hmpf. Hantverkare.

Jag sover med öppet fönster nu. För att det är skönt och varmt ute. Imorse klockan 07.06 vaknade jag av att något hackade och klingade och knackade utanför mitt fönster. Och tack vare en tidigare skräckupplevelse* tänkte jag genast med rusande hjärta någon håller på att sno min cykel!!! (Bär i minnet att jag är nyvaken nu och att logiken kan halta.) Alltså skuttar jag krumryggat upp ur sängen, fram till fönstret som står på glänt med persiennerna nerdragna, och kikar ut genom glipan. Min blick möter en ung mans som med något slags verktyg knackar hårt mot det fastgjutna cykelstället, där min cykel står fastlåst med ett extralås. Alltså hukar jag mig tillbaka mot sängen, drar åt mig täcket för att skyla mig, drar sedan upp persiennen ungefär en tredjedel och ropar ut genom glipan med tantskrovlig röst: ”du, det där är min cykel…” varpå killen med verktyget säger lugnt och med söderdialekt ”aa, ”re lugnt, den e’nte i vägen asså” och knackar lika lugnt vidare. Varpå jag, trots sömndrucken hjärna som fortfarande tror att han är ute efter min femton år gamla hoj, snällt släpper ner persiennen och lägger mig i sängen igen med hjärtat studsande mot revbenen. Efter en liten stund (klockan 07.19) reser jag mig igen, drar superförsiktigt upp persiennen ett par centimeter bara och tittar lite mer noggrant på knackaren. Inser att han är klädd i typiska hantverkarkläder, utom den lilla detaljen att han har stora illgula reflexfält runt knäna och någon slags liknande väst på sig. Medan jag långsamt processar att en cykeltjuv inte borde vilja vara så… hm… synlig… kommer det till två andra, likartat klädda killar och börjar prata om gjutjärnsräcket och buskarna, och där någonstans kopplar jag äntligen ihop alltsammans med att det pågår en grundisolering av huset bredvid och att det de ska göra är flytta cykelstället en liten bit för att komma åt något slags rör. Där någonstans inser jag också att jag står som en pensionär och kikar i en persiennglipa och lägger mig igen, rätt skamsen. Men såpass vaken var det ju lögn att somna om.

Jag tycker att det är orättvist av hantverkare att jobba klockan 07.06 med saker som låter som cykelstöld. De kan väl vänta till niohugget i alla fall, så man har en chans att se reflexvästarna utan sömngrus i ögonen.

 

* För några år sedan vaknade jag av ett hetsigt ringande på min ytterdörr runt halvsex-snåret på morgonen, fattade inget, knakade upp ur sängen och öppnade och möttes av Operagrannen som med uppspärrade ögon småskrek ”det är en kille därute som håller på att sno din moppe!” och sedan försvann för hon skulle ut och resa och hade en tid att passa. Utanför huset hade hon stött på en liten kille som satt och meckade med moppen och förvånat utbrustit ”ehh?” varpå han skuldmedvetet stött fram ”ee… jag håller på och fixar en grej åt en kompis bara” och Operagrannen slagit till med femettan ”ja, det gör du säkert. Men det är nog inte den kompisen som äger moppen.” Som svar på det reste sig killen och sprang. När jag kom ut upptäckte jag att han brutit sönder stänkskärmen, skruvat loss det fastlåsta framhjulet och höll på att skruva dit ett annat hjul han haft med sig. Välplanerat. Hade inte Operagrannen varit på väg hade jag kommit ut på morgonen och mötts av ett hjul, fastlåst i cykelstället, men befriat från tillhörande moppe. Veckan efter, när jag fått stänkskärmen lagad, sålde jag moppen till en kille som hette Tony.