Nu är det skönhetens kvällar. Mildhetens luft och tillvarons tröst.
Oron är till för att läggas på plats, delas upp i lika stora högar en karamell i taget, etiketteras och läggas att vila. Inget är antagligen värre än något annat, allt är antagligen sakta på väg. Himlarna lägger sig i tunga former, viskande mot nacken där håret övergår i gåshud. Händernas mjukhet, fötternas sång. Allting är där det ska vara.
Nu är det skönhetens kvällar.

augusti 22, 2010 at 10:07 e m
“…där håret övergår i gåshud”
Så fantastiskt vackert.
Vackert så det känns rent fysiskt.