Efter mitt besök hos farbror doktorn konstaterades det idag att jag har tillräckligt med symptom för att kunna lida av vilket som helst av dessa tre:
- Reumatoid artrit
- Systemisk skleros
- Sjögrens syndrom
Ingendera av dem är särskilt trevliga om man googlar. Jag slutar härmed genast att googla och väntar på resultatsvaren i stället. Samt hoppas på alternativ 4, som vore det absolut trevligaste, att alla mina symptom inklusive den förra vintern debuterande Raynauden, bara beror på en lite för sliten tjej som mest behöver sova. Farbror doktorn sade att den möjligheten också finns. Vi får se. Man kan fortfarande hoppas, inte sant?
Och en sak till att hoppas på. Jag vill bara be er som tycker er behöva svara på mina ideologiska inlägg med trångsynta, kvinnofientliga eller rasistiska kommentarer att helt enkelt sluta med det, jag kommer inte att släppa igenom er eftersom jag är helt ointresserad av att ge den slags tankar något utrymme här. Det här är min blogg, jag är “redaktör” för den och bestämmer helt megalomanistiskt över innehållet. Om du/ni upplever att jag propagerar för något du/ni inte kan tåla och vill propagera för er sak i stället, starta en egen blogg. Här blir det inte, jag går inte i onödig polemik och det ber jag er respektera. Tack så mycket.
Och så lite värme och musik på det, en krispig dag som denna när det luktar is i vattnet.
september 22, 2010 at 8:28 e m
Det är bra, sluta googla!
Förstår att du känner dig låg. Och rädd.
Jag kramar dig i tanken och håller tummarna för att du “bara” är sliten och trött.
Kärlek.
september 22, 2010 at 9:28 e m
Kniper tumme hårt som attan.
Kram!
september 22, 2010 at 9:46 e m
Ja, sluta googla omedelbums! Vet hur det känns, för fyra år sedan hade jag myelit som hade kunnat vara en tumör eller MS och därmed raderat våra chanser att adoptera. Men det var ingetdera, idag är jag nästan helt frisk och har två barn.
Jag håller tummarna!
september 23, 2010 at 12:42 f m
:klem: Håper det endar opp med noko relativt handterleg. Å, den videoen er så vakkertrist!
september 23, 2010 at 9:23 f m
Mm..stress finns ju som utlösande faktor av både två och tre.
Men..du kanske redan testat, men om du inte gjort det: prova att utesluta socker, vitt mjöl och alkohol ur kosten ett tag. Hjälper det så märker du det rätt omgående, på en eller ett par veckor. Hälper det inte så,ja då har du iaf provat
september 23, 2010 at 12:19 e m
Det var tråkigt att höra. Vi hoppas på det bästa.
september 23, 2010 at 6:23 e m
Ja, hoppas på det bästa. Du verkar ha en bra doktor, hoppas han inte släpper taget innan du är färdigutredd och får behandling!! Jag och min stora käft (tangentbord) måste dock ställa en försynt liten fråga om du jämfört symptomen med borrelia? Det kan ta sig de hemskaste olika uttryck det också.
Sänder många styrkekramar!
september 23, 2010 at 10:03 e m
Jag tänkte också på borelia, alla möjliga skumma symptom på det juh.
Hoppas det där löser sig så snabbt det bara går!
september 24, 2010 at 6:37 e m
Tack, vad gulliga ni är som bryr er! Just nu har jag lugnat mig och tänker att det antagligen inte är så farligt (märkligt nog har själva läkarbesöket en slags placeboeffekt på mig – så fort jag pratat med en doktor känner jag mig bättre…)
Och Raggoparden, jag är beredd att testa det mesta, faktiskt, i alla fall en gång.
Susanne, jo, läkaren frågade detsamma, och tog för säkerhets skull prov på det med, men jag har aldrig haft någon fästing. Är förstås bra att kolla upp i alla fall. Och tack!
september 24, 2010 at 7:23 e m
Jeg er her. Og snart der. Tenker masse på deg.
september 24, 2010 at 7:52 e m
Å, søte snille du! I dag da jeg kom hjem fra en lang dag på jobben lå en pakke med aldeles fantastisk god te og ventet på meg. Tusen tusen takk!
Og sånne der flått som Susanne nevner kan faktisk være borreliabærere allerede på nymfestadiet mens de er 0,5 mm lange, og da er det ikke lett å få øye på dem der de henger og suger. Fysj, for kryp!
september 24, 2010 at 10:38 e m
Nej, googla inte!
Och du, jag som själv är hypokondriskt lagd tror inte att det är placeboeffekt du får av läkarbesöket. Jag tror att det är oroandet som ger dig en noceboeffekt. Så som du känner dig (alltså bättre) när du kommer från läkaren och är mindre orolig, är som det är. Det sämre är sjukdom och oro tillsammans.
För övrigt är inte placeboeffekt att förakta.
september 25, 2010 at 12:13 e m
De flesta fästingar upptäcks nog inte. Nymferna ser ut som småsmå strumpfnas, mindre än en lill-liten leverfläck och sticker inte ut mycket. Sitter det en i knävecket och man inte kollar den, kan man smittas innan man sig själv ovetande kliar av bakkroppen på den så den inte alls syns. Fruktansvärt vidriga små djur. Mycket bra att prover togs i alla fall och så hoppas vi fortsatt på det bästa och att vad det än är du har kan behandlas!!!
september 25, 2010 at 6:33 e m
Håller tummarna för bra provsvar, bra att du slutat googla!
september 26, 2010 at 6:39 e m
Jakob: Kyss.
Tante Jul: Var så god, fint att det föll i smak!
Annannan: Haha, jag vet inte vilken slags cebo jag är, men det ska i alla fall bli skönt att få svar och slippa gå och undra.
och Susanne & Kaffepulver: Ja! Tack!
september 26, 2010 at 8:27 e m
Även jag hoppas på det bästa, så klart!
september 27, 2010 at 10:17 e m
Tack, dekorum!