För grå dagar där himlen går ihop med hav och land och allting följer samma färgskala, de kan vara så hjärtskärande vackra. Motivet känns bekant i kroppen, den där känslan av att sitta grundat fast, man kanske kan dras med en aning, men inte alltför mycket, för man är jordad. Man har en uppgift, och man håller i det vackra, det guppande lätta flytande längtansfulla, för man vet att man behöver lugnet och stillheten, andningen, vilan.
augusti 1, 2011 at 12:50 e m
Underbar bild.
Jag älskar det där ljuset. Jag får alltid en känsla av att jag svävar en decimeter ovan marken och att minsta vindpust kan föra mig långt ut över vattnet.
augusti 1, 2011 at 6:09 e m
Tack! Vilken fin beskrivning.
augusti 4, 2011 at 10:31 e m
Nyyyydelig bilde fra en nydelig dag. Malerens robåt er stadig like fotogen. Nå er det ei stund siden jeg har tatt turen dit. Kanskje tid for en visitt igjen?
augusti 5, 2011 at 8:22 e m
Ja, det är klart att du ska åka på visit! Och jag lovar, jag kommer så fort jag kan!
augusti 15, 2011 at 2:56 e m
Jag älskar din blogg. Jag glömde att säga det. Förlåt.
augusti 16, 2011 at 12:03 f m
Åh, fina du. Tack.