Vi satt på konditoriet med anor från 1700-talet och jag tog fram kameran och fotade oss. Amerikanskan fick tårar i ögonen när jag gav henne boken och vi kramades, varmt och uppriktigt. Vi åt massor av tårta, köpte flera sorter och delade, och sedan följde jag med henne och köpte en Sverige-souvenir (dalahäst) och ett Strindbergshuvud, ”to push my books” som hon uttryckte det. Vi letade efter fina billiga smycken. Fikade igen. Pratade politik och konst och män. Hon gav mig en liten jordglob i premiärpresent och bjöd glatt in mig på besök, sade att jag gärna får sova på en luftmadrass i hennes lägenhet i New York. Jag har aldrig varit i New York, men nu har jag alltså en anledning att åka. Jag gillar henne verkligen skarpt. Hon är riktigt, riktigt cool. Både väldigt tuff och väldigt känslig alldeles samtidigt.

Det är söndagsstämning idag trots att det bara är lördag. Premiären är avklarad. Jag är arg på Loppan, som fortfarande sjabblar omkring så mycket med texten att man inte riktigt vet vilken föreställning som kommer att spelas, vad som kommer att komma med eller inte, det har varit olika varje kväll. Jag tycker att det är respektlöst mot både publiken, författaren, regissören och mig. Hittills har jag varit lugn och förstående eftersom jag har trott att det handlar om kort arbetstid och nerver, att det kommer att lägga sig. Igår insåg jag att det snarare handlar om oförmåga. Och då blev jag förbannad, för oförmåga måste man hitta en metod att handskas med och det kräver arbete och erkännande, det är inget som fixas över en dag, och slarv – det är faktiskt bara oförlåtligt. Han sätter mig i en otroligt tung position, att vara den som ska rädda och styra upp och släta över hans misstag, istället för att bara i lugn och ro kunna koncentrera mig på mitt arbete och lita på att han gör sitt. Dumt. Orättvist. Men det är så det är. Typiskt.

Idag har jag varit och fått en avslappnande men underlig massage av en indisk kvinna. Hon masserade hela kroppen ordentligt, inklusive brösten. Det kändes riktigt knasigt och jag skrattade. Hon tipsade mig om hur jag skulle massera själv för att få brösten att växa en storlek. Jag skrattade ännu mer. Jag vet inte riktigt om jag kommer att gå tillbaka till just den massören, alltså. Jag är faktiskt rätt nöjd med att vara småbystad.