Det ser ut som att min flock ska utökas med en till. En liten en.

Mimsan är gravid, i tolfte veckan. Den här gången verkar det som att det ska gå vägen. Magen växer och tilltron till att det ska få bli ett barn den här gången blir starkare och starkare. Såpass stark att hon vågar börja oroa sig för förlossningen, smärträdd som hon är, och det tycker jag är ett gott tecken på tilltro. Mimsan ska bli mamma!

Tänk. Ibland är en period i livet så jävlig att det är svårt att förstå varför. Och sedan plötsligt märker man att det är över, att livet är något annat. Det är det där cykliska, igen.

Jag älskar 2010 så här långt.