För det första: Man vet att man är i England när det är heltäckningsmatta på flygplatsen. Mmmm. Så ombonat! Och så tyst väskan rullar!

För det andra: Jag är så kär i den här staden. Vad har jag hunnit med idag?

Promenad i Kensington Gardens, inklusive långsittning med bok på en av bänkarna, bara med avbrott för att titta på lekande hundar och hälsa tillbaka på folk som vill dela bänken en fin sommardag.

Shopping av ny plånbok. Äkta läder, knallröd, och gjord av någon som låter som mitt engelska alias. Älsk.

Shopping av sjukt coola skor, inte bara för att de är sjukt coola utan för att skorna jag kom i hade hög klack och jag vill gå gå gå gå gå genom London. Efter att ha gått gått gått först i högklackarna och sedan i de här har jag nu blåsor överallt, överallt. Men jag har köpt plåster som heter ”Ouch!”. Jag klarar mig. (Mossmönstrad heltäckningsmatta på hotellet? Ja, självklart.)

Långfika på Eat i Marylebone. Sojalatte och ekologiska varor. Mums filinamnam. Vid bordet bredvid – extremt coola, extremt engelska svarta killar med stor afro, silverringar på fingrarna, plågsamt trendiga kläder och skön dialekt.

Sa jag att jag är så kär i den här staden? Åh hjälp, vad jag är kär i den här staden!