Jag sitter med en översättning som har deadline i morgon (en barnserie för finska YLE som ska dubbas till finlandssvenska) och hittar för fullt på fina svenska namn som ska motsvara de engelska när mamma ringer. I helgen var hon med och röjde med mig och morbror på landet. Och hon ville bara berätta att hon fått en fästing på halsen, en yttepyttefästing men dock en fästing och att hon varit på vårdcentralen och tagit bort den. Det tog ungefär tre sekunder och kostade hundra spänn. Efter att vi lagt på känner jag plötsligt hur det kliar överallt.

Ja, det är väl ett tecken så gott som något. Nu är det vår, folkens!