I morse började jag dagen på bästa sätt, med ett frukostmöte/miniworkshop i kreativitet hållen av skådespelaren Ida Wahlund och musikern Sofia Karlsson. (Som jag beundrar så mycket att jag inte riktigt vågade säga det, attans, det ska man, för det blir de flesta glada av. Nästa gång!) En del av det som pratades om var boken ”The artists way” (som jag direkt köpte på amazon när jag kom hem) och dragkampen inom den skapande människan, det vill säga kampen mellan den inre kritikern och det fria, skapande barnet.

Jag har funderat mycket på varför det är så lätt att straffa sig så hårt för att man vill skapa. Varför man censurerar bort det ”enkla” och ”löjliga”, varför man håller igen om sin kraft, och varför det är möjligt att längta så mycket efter att göra något som man sedan när tillfälle bjuds drar sig nästan omöjligt mycket för att faktiskt gå igång med. Det har blivit lättare för mig med åren, det har det, men det är fortfarande inte lätt. Som nu till exempel, jag skyller på mitt karpaltunnelsyndrom. (Att klippa 2000 kvm gräsmatta och måla garage samma vecka har utlöst det igen.) Och det är ju klart att det gör ont och är jobbigt när man svullnar och tappar känseln i fingrarna, men ärligt talat – det går fint att skriva med ett handledsstöd. Det är bara så många men och ska bara i mig just nu.

Jodå, jag är hård mot mig själv nu. För visst är det sant att jag måste jobba med annat först, och att det blir kvar en aning för lite energi för att sätta sig och skriva när jag kommer hem. Och visst är det sant att det är lättare att skriva i huset, där det inte finns så mycket annat som pockar på uppmärksamhet. För jag VILL ju, det är inte det! Jag bara… gör det inte just nu. Jag förstår mig inte på mig ibland.

Hur som helst. På fredag är jag med och byter bok på Kulturhuset, på Stora bokbytardagen. Och på tisdag nästa vecka är jag med på Stadsbibliotekets DebutBar. Det är tänkt att jag ska läsa högt ur boken lite. Och det ser ni, det ställer till det lite för mig, för hur ska jag göra? Ska jag läsa ur Josefins eller Ellas del? Hacka lite ur båda? Ni som har läst boken, vad säger ni?

Hjälp mig. Jag är nämligen en blandning av glad och ynk och har ont i handen.