Det har varit en sådan där dag när det mobila bredbandet är extremt nödbett. En sak som egentligen inte stör mig speciellt, bara understryker att det är så det är att leva på landet. Långsamt och inte alltid samarbetsvilligt. Och det känns rätt att i det läget bara slå ihop datorn och sätta på sig träskorna och göra något annat.

Jag har besökt den lokala järnhandeln och fått hjälp att hitta rätt skruv och muttrar till det nya mässingshandtaget på toadörren, sedan åkte jag och köpte lite pärlspont. Ja, som om det inte fanns nog med trären furu i det här huset, men så är det alltså. Lite till skadar nog inte. Så åkte jag hem och satte mig i hängstolen medan det fortfarande var sol och 20 grader varmt och läste en stund innan solen gick i moln och jag faktiskt började snickra lite. Jag hann inte klart innan det började regna, men det gör heller ingenting. Det är ju inte bråttom med någonting.

Vad jag snickrar? Ja. Det är en hylla, eller egentligen två, men jag börjar med den ena och ser hur det blir. I sovrummet är snedtaket bortbyggt, det finns krypgångar på var sida väggarna, och Lilla Farbrorn har byggt in småskeva skåp i dem. Eller ja. Han har i alla fall påbörjat det bygget, och blivit nöjd långt innan någon som jag skulle säga att det var klart. Jag har tagit bort dörrarna, förberett lite, och håller nu på att panela rubbet. Jag ska måla dem, förstås, något annat vore väl okaraktäristiskt? Och ha dem som öppna, infällda hyllor för böcker och lite smått och gott.

Jag hann inte längre än halvvägs, men det kommer säkert färdigbilder sedan. Så här ser det i alla fall ut där uppe nu i kväll medan jag ligger i soffan och lyssnar på musik iklädd pippitröja och äter choklad med havssalt och i största allmänhet har det så bra att det nästan borde vara olagligt. Och ni behöver inte vara oroliga för den lilla ojämnheten upptill. Det ska panelas mer i taket, och dessutom komma upp en liten list. Så allt är i sin ordning.

Allt är verkligen i sin ordning.