Den färdigsnickrade hyllan, och densamma med lite färg på. Hur det blev? Jodå, inte så illa pinkat av en trähäst, som vi brukar säga här i Östergötland. (Herregud, tur att jag ska på en Stockholmssväng i några dagar nu, annars blir jag en sådan där lantis som skrattar högt åt egna skämt och duschar när det ”behövs”, vilket är… inte jätteofta.) Den är inte helt klar än, det ska nog till ett lager färg till, men jag är väldigt nöjd. Och ja, jag tänker bygga om det andra lilla skåpet på exakt samma sätt, nu när jag vet att det funkar finfint. Åh, vad jag gillar att snickra. Det är som att bygga Lego, fast för vuxna.

Mellan snickar- och måleriattackerna har jag dessutom pysslat med lite annat smått och gott. Rivit upp kirskålsblommorna (de som ser ut som överdimensionerade hundkäx och fröar som själva satan, så de ska bort), rensat runt flädern som vuxit till sig rätt bra och fått sin första blomma, det verkar som att min hyllemor trivs, och så har jag – äntligen! – gjutit ett fundament för torkvindan. Jag hade en sådan där grunka man skruvar ner i jorden innan, men blaha säger jag om den, den funkar definitivt inte i mjuk, fuktig jord utan så fort det var lite tvätt på vindan var det full vingelfest där ute och den blev bara glappare och glappare. inte nu längre, säger jag nöjt.

Där någonstans blev jag hungrig. Förresten, mitt bästa sommarmattips är ljummen sallad. Det är verkligen det godaste jag vet så här års. I den här hade jag ugnsbakad färskpotatis, lök och paprika, honungsglaserade sockerärtor, och så körsbärstomater och avokado au naturel och fetaost. Lite olivolja och balsamvinäger, salt och svartpeppar och voilà. Ugnsbaka det som ska ugnsbakas, smäcka ihop med det andra och rör runt, njut.

På tal om sallad har jag hägnat in min norska ruccola, för än så länge är den inte så stöddig utan skulle kunna förväxlas med ogräs när jag far fram med gräsklipparen. Så för säkerhets skull har den fått en liten mur.

Ja, det var min dag det. Vad har ni gjort?