Jag ligger i sängen och stirrar förälskat på min nysnickrade hylla och ska göra lite bankärenden samtidigt. Då flyger det in något surrande genom fönstret. Jag vet inte om det var ett bi eller en bålgeting eller något annat odefinierat djur med vingar som surrar, men den var lika stor som min tumme.

Alltså, det tål att sägas om. Jag överdriver inte. Den. Var. Lika. Stor. Som. Min. Tumme.

Den flög in och satte sig på rullgardinen och promenerade lite. Och den var så stor att jag hörde när den satte ner fötterna.

Jag går ut och klipper gräset lite.