Jag har tänkt köpa en matberedare ett bra tag, och när jag hittade den här så var det verkligen bara att slå till. Åh, jag är supernöjd så långt, och hittills har jag testat fyra funktioner: riva grönsaker, blanda deg, mixa smoothie och (jippi!) mala frön och bönor till mjöl i den där lilla grejen som står bredvid och ser ut som ett uppochnervänt duralexglas. Kanon! Det jag inte har provat än är citruspressen, vispen och råsaftcentrifugen, men jag lär nog få användning för alltihop.

Vad jag gillar så långt med den är att den känns robust, har sugfötter så att den står still när man använder den, och att alla delar är gedigna. (Gillar att mixerkannan är i glas och inte plast, till exempel.) Sedan var helt klart det som gjorde susen för mig att den är så nätt. Att det är en motor som bas, och att alla delarna sätts fast på samma bas. Himla smart, alltså.

Jag minns när mamma köpte sin matberedare, när jag var barn. Hon var stolt över den, det var mycket pengar att lägga på en hushållspryl, men det var liksom en sådan där sak som fanns i varje hem, som inget kök var komplett förutan. Jag har ingen aning om vad den gjorde, den där gallorange 70-talsmaskinen hon körde med, utom att det fanns en tillsats som skar korv i tunna skivor. Sådan där stor korv som smakade peppar och vitlök. Och så gjorde hon pastadeg i den som jag fick hjälpa till att skära sedan, med en helt ofantligt vass kniv, så vass faktiskt att jag lyckades skära av mig vänster pekfingertopp lite på snedden, rakt igenom nageln och allt. Jäklar, vad det blödde, och vi pudrade fingret med någon sorts blodstopparpulver, men det blödde så mycket att det blev som en halvdeciliters blodblåsa som jag slog hål på, och så lindade vi det pulserande fingret i bandage i stället, men vi åkte aldrig in till sjuhuset, och den lilla biten fingertopp, den åkte nog bara i soptunnan.

Så här har ni mig. Jag har en lite smalare vänsterfingertopp än höger och en helt ny matberedare, och i något av mina glutenfria experiment ska jag nog försöka göra min egen pasta.