På dagens promenad (dag 2, 53 minuter i duggregn) såg jag en kvinna en bit framför mig i fotsid, ljus rock, det tog en stund innan jag insåg att det var en badrock. Hon tog av sig den i farten, svart baddräkt under, sparkade av sig tofflor och gick rakt ner i vattnet utan att tveka. Jag kände hur jag började le, det var oemotståndligt, jag vred huvudet åt hennes håll när jag gick förbi och precis då dök hon ner ordentligt. Kortklippt, grått hår, ett stort frustande när hon kom upp, hon skakade på huvudet som en hund och log tillbaka.