vi kom dit efter föreställningen och festen var redan fullt igång, glada människor i en stor lägenhet, mat och dricka, bandet hade inte hunnit börja spela än och det visade sig att kvinnan som kom samtidigt som vi var sångerskan, så fort hon hade kommit in och de hunnit prata sig samman så satte de igång, ram-tata-ram-ta, sambatakterna fyllde det på möbler tömda vardagsrummet och fick oss alla att tjuta, vissla, vicka, hoppa, redan första låten de körde studsade alla upp och började dansa, svängande armar, trampande ben, och jag ställde mitt vinglas på det låga soffbordet någon skjutit in mot väggen och lät höfterna börja gunga, kände de flytande takterna sprida sig ut i benen, låren, höfterna, gunget, midjan, armarna åkte av sig själva utåt, uppåt, och jag dansade dansade dansade

njöt

svetten bröt fram under armarna mellan brösten i nacken i pannan på överläppen och jag gungade gungade vidare till rytmerna, skrattade, blundade, kände hur jag återknöt till något i mig jag har saknat, den där självklara sensualismen, höfterna, höfterna, skrattade, svettades, kände höfterna gunga och blickarna på mig fick mig bara att njuta än mer av mig själv, vi lutade ryggarna mot varandra och gungade tillsammans, skrattade, svettades

och jag hann tänka att dans är bara en annan variant på sex, lika njutbar, lika inuti närvarande i kroppens gung

jag vet inte hur länge de spelade, men sista låten de spelade sjöng jag med, högt, med full kraft, och jag kan inte ett ord portugisiska, men jag kunde refrängen och sjöng med starkt, dansade, svettades, skrattade, sjöng

alla kan refrängen