Jag har gjort halva översättningen och skickat in den. Nu är det översättning på halvfart fram till deadline 27:e september, då börjar bokmässan, och bokmässan ska bli mitt avstamp för två obrutna, rena skrivmånader. Den lyxen. Jag kan knappt beskriva hur mycket jag ser fram emot det. Vi kanske bara ska nöja oss med att säga att jag ser fram emot det.

Innan dess är det lite praktiskt som ska på plats också. Bredbandet ska dras in i huset, och taket på huset ska läggas om. Två stora arbeten, två stora utgifter eller investeringar, hur man nu väljer att se det, halvtomt halvfullt ni vet, men ärligt talat. Det ska bli fantastiskt skönt både när det slutar läcka in vatten i badrummet varje gång det regnar och att kunna näta utan besvär och streama lite SVT play härifrån. Det är kanske det enda jag saknar med tv, att kunna se dokumentärer och dramaserier.

Det har varit lite rörigt det här med bredbandet. Först och främst måste man beställa fiberblåsning på kommunen. Sedan beställer man själva bredbandsabonnemanget på ett annat bolag (det är bara ett enda bolag som levererar hit ut på vischan, så det är åtminstone inget prat om att jämföra priser, och ärligt talat känns det lite skönt). Själv är man ansvarig för att ta reda på var i marken ledningar går, och ombesörja grävningen själv inför själva fiberblåsningen. Det här låter ju mycket enkelt. Men det har visat sig vara inte så enkelt som det verkar.

Först och främst är det liksom ingen som vet vem som är ansvarig för allt det här. De har korsrefererat till varann, de olika instanserna, och först idag upptäckte jag att det egentligen är en tredje som tar hand om det hela. Så då ringde jag kvinnan som kommer att vara min netsugarmommy och styrde upp situationen. Samt när jag ändå var igång, ringde en grävare som kom hit ganska omedelbums (”Vilket hus? När köpte du det? Två år sen? Är det Lilla Farbrorns gamla hus? Jaha, då vet jag! Jag har grävt ditt avlopp.”) och kollade upp alltsammans, samt gav mig ett timpris och klappade min katt. Jag gillade honom omedelbart. Nu har jag dessutom mailat min netsugarmommy och bett henne skicka över en pall med slang som grävarn kan gräva ner, så går allt så smidigt som det kan är det inte omöjligt att jag kan ha bredband på gång i mitten av månaden. Yay för det!

Det jag dessutom har gjort, är att börja handgräva. För intill huset är det inte så lätt att komma ens med en minigrävare. Jag fnissade ganska mycket åt mig själv när jag skickade ett foto till Bästisen med texten: Snacka om sorkgångar!!!

En månad. September månad. Sedan är det jag, datorn och ett bokmanus på väg mot deadline.

grävning för hand