Igår var grävarna här och förberedde klart för själva fiberblåsningen, i småpjuttregnet. De fortsatte från min sorkgång ut genom grinden och vidare, iväg.

diket

Ända ner till vägen där det ligger en anslutningspunkt. Jag träskosmåsprang efter dem och frågade om jag fick ta några bilder. Den ene grävarn frågade om jag skulle lägga upp dem på facebook. Sen flinade han glatt upp sig när jag vände kameran mot honom.

Grävarn

När de hade grävt klart ett långt dike som ormade sig fram ända ner till vägen lade de ut den här slangen i det. Ni vet, slangen som jag hämtade i kommunförrådet som egentligen inte finns.

slangen

Det gröna i mitten är ett varningsnät, det vill säga en plastremsa med en metalltråd mitt i. Den ligger ovanpå slangen, för då är slangen både lätt att hitta sedan när gräset vuxit tillbaka och dessutom är det en bra varning om man kör med någon slags maskin att inte gräva djupare, för där ligger det nåt. Smart.

spåret

Sedan fyllde de igen alltihop. Nu ser det ut så här. När det var gjort bjöd jag dem på kaffe och nybakta muffins med egen plommonmarmelad. Det gillade de. Sedan åkte den andre grävarn än han på bild och hämtade lite sand och fyllde på ute på vägen, för att kompensera för en massa bamsiga stenar som de grävt upp och forslat bort.

Och nu är alltså allt klart för att en tekniker ska komma och dra in själva fiberkabeln genom slangen in i mitt hus. Jag bara väntar på samtal för att vi ska boka en tid, men det lutar ju åt att jag ska kunna ha bredband i huset innan månaden är över.

Igår var det en oerhört vacker natt. Månen lyste som en strålkastare in i mitt sovrum, medan jag eldade i kaminen för att få upp värmen litegrann. Det var bara åtta grader ute, småregnade, och jag satt på sängen och funderade medan jag såg ut. Sagonatt.

månskensregn