Katten kurrar sitt uppfordrande morgonkurr, det där som betyder men upp med dig nu då och släpp ut mig! och jag ligger kvar, sömndrucken och trött med håret i moln runt ögonen och drar bara upp rullgardinen. Ute är det vackermorgon, vackrare än vacker, med frostmönster överallt både på gräset och träden och i själva luften. I år har jag rullat in vadd mellan fönstren, så de immar inte. Det blir bara lite frost på ytterfönstret, men mellan glasrutorna är det torrt och kallt och vackert. När jag linkar nerför trappen och in i vardagsrummet visar termometern på väggen femton grader inne och minus två komma sex ute. Jag ser inga nya sorkhögar idag, har ingen aning om ifall det är för att jag satte ett femtiotal alliumlökar i närheten av deras mest trafikerade led. Man kan ju alltid hoppas.

fågelbad

Jag släpper ut katten och alla fåglarna som inifrån köket ses flyga kors och tvärs från fågelmataren med fröna jag ger dem är plötsligt ingenstans. Några av dem har jag lärt mig. Talgoxe och blåmes kunde jag sedan innan, men nu kan jag nötväcka och entita och steglits och domherre och den där gula, den kan jag inte än, men jag kommer att kunna den för den kommer ofta tillbaka när katten är inomhus. En fågel har hon tagit som jag har sett, en enda, en liten entita låg där på gräsmattan en dag. Jag har vant mig vid att kika ner mot fötterna just runt köksingången, det är där hon lägger dem. Näbbmöss och sorkungar och skogsmöss. Och en entita. Ormen från i somras räknar jag inte riktigt med, jag hoppas att det var en engångsföreteelse. Men idag är det tomt, katten smyger iväg på tassar hon lyfter högre än vanligt över knastret, jag fnissar åt hennes stil en stund. Regnvattnet har frusit i fågelbaden och i regnmätaren. Jag kommer ihåg att jag har målarfärg i garaget som inte mår bra av frysgrader, den måste flyttas ner i jordkällaren.

Jag har varit glad i flera dagar. Gått med en sådan där stillsam, lugnt kurrande glädje som känns som katten låter. Igår åkte jag och handlade mat och stannade till vid en liten sjö, stod och tittade ut över den spegelblanka ytan och bara log, log för mig själv och för världen. Jag känner att jag tycker om världen. Och butternut squash. Det tycker jag mycket om.

Imorgon måste jag lämna tillbaka några biblioteksböcker. Jag ska titta efter en hylla till ena hallen på loppisen samtidigt, se om jag kan hitta något rundat och nätt som passar i ett visst hörn. Jag har blivit en sådan som alltid har ett måttband i handväskan.

Vintern är på väg, det ska snöa förstsnö om någon vecka. Natten till idag var så stjärnklar att det lyste in genom mitt sovrumsfönster. Jag har vinterdäcken på och är beredd.

frost