Katten stannar till mitt i tuggandet när hon hör regnet mot rutan. Hon står med framtassarna i mitt knä och knastrar så att kattgodiset stänker, men dropparna fascinerar henne ändå. Ljudet. Det är så påtagligt när man bor högst upp i ett åttavåningshus.
Det ska bli vinter nästa vecka enligt meteorologerna. Mot slutet av den ska det smyga sig på några minusgrader och lite snö. Och jag vet ju att det finns massor av människor där ute som tycker att det är en toppennyhet, alltså, hela min norska vänfalang står ju och stampar av otålighet inför att få plocka fram sina skidor och allt det där. Men jag är väldigt nöjd med det här. Jag fick faktiskt rätt nog av den där arktiska evighetsvintern vi hade förra året, av snö som låg till maj och av att aldrig egentligen få en vår utan gå rätt på sommar från världens längsta vinter.
Den här lite fjösiga blötvintern passar mig rätt bra just nu. Jag kan promenera till och från jobbet helt halkfritt och få mina uteluftminuter varje dag, jag behöver inte tre miljoner lager kläder för att inte frysa, och det stör mig inte så mycket att det är mörkt eftersom jag ändå jobbar i en blackbox, så jag ser inte mycket mer av utevärlden utom just under promenaderna till och från, och då är det ändå för tidigt och för sent för dagsljus. Mina skidor är kvar på landet, och skridskorna är kvar i Stockholm. Jag har bara joggingskorna med och hoppas fortfarande att när anemin har betvingats, då ska jag få tillbaka ork och luft att börja springa igen, försiktigt, försiktigt. Och då föredrar jag fjösblött framför isgata, tack så mycket. Men nu har det alltså sagts att vintern är på väg. Jaha. Bring it on, då.
Det här året är framför allt året när jag ska bli frisk igen. Nästa vinter ska jag vara värkfri och stark, har jag bestämt. Det är lika bra att sätta ribban högt.
I morgon ska jag ringa en rekommenderad massör och lämna meddelande på hans svarare. Och är det sol ute på dagtid ska jag gå ut och gå. Precis innan jul upptäckte jag en helt fantastisk orientalisk matbutik i närheten, så imorgon ska jag dit och köpa zereshk, kardemummakapslar och spiskumminfrö och lite annat smått och gott. Sedan ska jag fortsätta det här året med att laga så nyttig och god mat att alla inflammationerna förstår att deras dagar är räknade.
januari 8, 2014 at 7:29 e m
Håller med dig. Nu kan det bli vår istället. Är rätt tacksam, på ett sätt, att det inte snöar. Det blir så krångligt med hundtassar som inte klarar salt. Och inte kan man gå i skogen heller eftersom det alltid blir rena isgatan när många har trampat ner snön.
Jag hoppas ditt år blir såsom du vill och att du blir frisk! Själv tänker jag öppna upp lite mer och se allt nytt och spännande och vad jag kan göra med det.
God fortsättning på 2014!
januari 12, 2014 at 11:21 e m
Och jag hoppas att ditt år också bjuder på det du vill! Tack och kram!