Då smygstartar jag här igen, med en grej som jag har snott hos Amanda.

1. Vad var det roligaste som hände under 2016?
Hm. Det var nog att jag äntligen lärde mig mer om fotografi? Jag gick en 6-veckors kurs på Fotografiska under våren och älskade varenda sekund av det. Det ledde till att jag numera faktiskt vet vad jag ska vrida på för knappar på kameran och varför och till och med har gjort ett fotojobb jag har fått betalt för. Så otroligt kul och inspirerande.

_mg_8753

Det hände i och för sig mycket annat roligt, som att jag fyllde 40 och Fotografen 50 och vi bland annat firade med att resa till USA och Kanada och hyra en bil och åka mellan New York-Montréal-Québec-Maine-Portland-kusten tillbaka till New York. Eller att jag lärde mig åka längdskidor, på riktigt, det var jättekul! Fotografen och jag har startat gemensamt aktiebolag och jobbar numera tillsammans en del, det är också kul. Och rent generellt är det roligaste som händer mig att jag lever ihop med en man som får mig att skratta varje dag. Det är tammefan en gåva som heter duga.

2. Vad var det tråkigaste som hände?
Att mamma trillade och fick en hjärnblödning och allt som följde med det i form av sjukhus, oro, hemtjänst och fiddelittanlej, vad jag inte vill bli gammal.

3. Har du något nyårslöfte?
Nej. Inte så. Men jag ska jobba mindre med sånt jag inte vill i år, stressa mindre och på riktigt ta hand om mig själv. Fast jo förresten! Fotografen och jag pratade om en sak och enades om att 2017 ska vara året för BBM – Bara Bra Människor. Uppkommet efter några för många energitjuvar i min väg under 2016. Och det ingår förstås i ”ta hand om mig själv”.

4. Hur firade du nyår 2016/17?
På landet, bara Fotografen och jag och katten. Iklädd fleece och tjocksockor. På nyårsaftonsdagen snickrade jag en hylla i vedboden och ordnade ordning i kaos, hela den grejen var katartisk. Utom när jag klöv ved ett par dagar innan och en pinne flög upp i ögat på mig med kraft och rev upp ett stort sår i bindhinnan. Just det var inte så katartiskt, men jag hade tur att det träffade där det träffade och inte en halv centimeter närmare mitten, då hade jag kunnat bli blind. Sportar nu min första blåtira sedan barndomen. Såret har nästan läkt.

photogrid_1483271697009

Är för övrigt nästan orimligt nöjd med det hele. Hyllan är sjukt stabil.

5. Vad dukades fram på bordet?
Vi är sedan två månader tillbaka veganer, så nyårsmiddagen bestod av råstekt potatis, sojafärsbollar, rostade kikärtor med rökt paprika, majonnäs på kikärtsspad, picklad rödlök, en stor grönsallad med spenat, tomat, avokado, sockerärtor och riven morot samt en flaska god Bruno Paillard. Efterrätten var chokladmuffins med citronkräm. Ja, veganska de med. Hembakta. Veganismen så här långt är kanon. (Just nu står Fotografen i köket och karamelliserar äpplen och mandel som vi ska smälla i oss med Oatly-vaniljsås medan vi ser på film.)

6. Vilken är din roligaste nyårsafton någonsin?
Tror det kan ha varit första gången jag höll mig vaken så länge att jag fick se ”Grevinnan och betjänten” på tv. Hjälp, vad jag skrattade, jag kunde inte sluta skratta. Hur gammal kan jag ha varit? Nio-tio? Annars har jag haft flera finfina nyårsaftnar, min första nyårsafton med Fotografen på ett tak i Paris är också rätt maffig, och jag har haft härliga kvällar, men roligaste? Det är nog ändå den där första.

7. Vilken är din värsta nyårsafton någonsin?
Ingen jag minns? Jag har inte så stora förväntningar knutna till nyår, så jag blir sällan besviken.

8. Vad ser du mest fram emot inför 2017?
Till påsk ska jag vintertälta. Ja, på riktigt. Ut på tur. I fjällen. Jag, skidor, tält, ryggsäck, minusgrader, en vecka. För några år sedan hade det varit totalt skrattretande att föreställa sig, särskilt om man tänker på det här. Men nu? Pepp! Och så ska jag snickra mer. Helst ska jag till och med snickra en hel veranda på huset i sommar. Men jag lovar inget. Det kanske bara blir ett trädäck i år, eller en idé om ett trädäck. En ritning. Vi får se. Men jag ser fram emot att få se.

Hej igen. Här är jag, blåtira och allt. Ett alldeles nytt, blankt år ligger framför oss och i år, i år ska jag skriva igen.

20170105_214537