DIY


I sommar händer det. Förra året hittade vi fönstren, till påsk hittade vi pardörr numro ett (den som ska sitta mellan verandan och ute) och idag hittade vi pardörr numro två, som alltså ska sättas in i huset i stället för fönstret den står lutad mot på bilden:

IMG_20170422_220119_518

Det här, det är ren lycka för mig. Känslan av att finna rätt efter långt letande, att inte behöva betala överpris, att inte behöva joxa och kapa för mycket (det är lågt i tak så dörrarna fick inte vara mer än högst 2 m inklusive karm. Svårt att hitta små dörrar. Den här är 1.93 utan karm, alltså perfekt.)

Det kommer att bli så vackert. Den är så efterlängtad, denna lilla veranda. I år satsar vi på att sätta in den här dörren och bygga åtminstone däcket utanför, sedan får vi se om resten hinns med. Men det blir av.

Lycka.

IMG_20160507_114836

Påsken tillbringades i träts tecken i år. Fotografen och jag handlade och handhade en hel massa trä. Det vill säga, vi köpte ett par gamla fina pardörrar (till fyndpriset 800 bagis eftersom de behöver lite kärlek och färg, men trät är i bra skick) som ska sättas in i glasverandan vi planerar att bygga i sommar, och köpte dessutom ett massivt brädgolv som ska läggas på hela nedervåningen och ligger och torkar på plats as we speak (eftersom massiva trägolv inte bara kan tjongas dit, de måste acklimatiseras till sin nya miljö först). Utöver det brände vi enorma mängder med ris på bakgården, och de dagar som det regnade (eller snöade, tack för det april, tack tack) så snickrade jag ihop ett badrumsskåp medan Fotografen snickrade ihop sin nya hemsida (see what I did there? Höhöhö.)

Nu är jag klar med parenteser.

Badrumsskåp, alltså. Det är så att badrummet i huset är ett ”nytt” tillbygge, det byggdes 1980 kallt, innan dess hade de mulltoa på gården. Själva huset byggdes 1907. 1980 smackades alltså ett ordentligt tilltaget badrum upp, med de då självklara valen blåflammig plast på golv och vägg, och sedan dess är det enda som har hänt där att jag har målat om väggarna och taket vita och att vi bytte toan förra året när den gamla gick sönder i spolmekanismen. En vacker dag ska vi totalrenovera detta badrum, men än så länge ligger det en bit fram i planen. Allt funkar ju, även om det inte är jättetjusigt. Och lite praktisk tjusighet går att lägga till själv.

Jag har tänkt ett tag att vi behöver bra förvaring, och att vi behöver dölja det inte så tjusiga handfatet. Detta går förstås att kombinera. Sagt och gjort. Först mätte jag ordentligt och ritade en byggplan. Jag ville ha en låda med flera fack och ett skåp under. Alltså ritade jag upp skalenligt 1:10 för att kunna mäta på bilden hur mycket material jag behövde av varje sort. Sedan åkte jag till Byggmax och köpte:

  • 1 skiva konstruktionsplywood P30, 15 mm tjock, 299 kr
  • 3 m planhyvlad furu, 21×43 mm, 24,95 kr/m
  • 3 m planhyvlad furu, 15×95 mm, 29,95 kr/m (för även om jag behövde mindre, säljs planhyvlat i färdigsågade längder.)

Sedan åkte jag vidare till Biltema där jag köpte det lilla extra, det vill säga expansionsbeslag och möbelben. Expansionsbeslagen, alltså skenor med hjul som lådan åker lätt på, kostade 29.90 för två stycken och benen (vit metall) kostade 19.90 styck. Efter det handlade jag självstängande gångjärn på Jula, enda skälet till att jag valde just de här är att de är för utanpåliggande montering (dvs inte infälld) och det var smidigt. De kostade 59,90 för två och jag köpte två till varje dörr.

Hemma hade jag redan träskruv från Biltema (25mm lång, 34,90 kr för 200 st och då ingår skruvbits i lådan), trälim, snickerispackel (49,90 på Rusta för just det jag hade hemma, sort är egentligen oväsentlig) antikvit lackfärg (Byggmax, 79,95 för 0,75 l) samt en snutt tunnare furuplywood (bara 4 mm) till lådans botten, som jag hade kvar sedan jag snickrade bakbord (annars kostar en skiva av det 209 kr på K-Rauta, och då får du 1,20 gånger 2,5 meter. Mycket att bygga med.) Dessutom hade jag en massa olika beslag i en låda eftersom jag är en skata på beslag på loppisar. Där kostar de gärna en femma eller en tia för flera stycken ihop.

Sedan var det bara att sätta igång att mäta och såga och fila och sandpappra och mäta igen och fila igen och sandpappra och kanske såga om i några dagar. Jag hoppar över processen och ger er istället ett collage.

BeFunky Collage

Det hela tog mig två dagars snickrande och en extra dags målning. Det är inte helt klart nu heller, för det saknas en liten toppbräda som alltså ska ligga ovanpå alltihop, den ska betsas grå och oljas, och dessutom funderar jag på att byta beslagen mot läderhandtag, men det är inte så jättenoga. Själva skåpet är i alla fall klart för användning nu.

IMG_20170417_163302_051

Att köpa nytt handfat med kommod är snordyrt, om man vill ha lite vettig kvalitet och inte något gjort av spånskiva (vilket jag inte rekommenderar i ett våtrum). Att bygga själv kan ge en viss, hrm, charmig skevhet givetvis, men ger också en stabil möbel av rejält material för en relativt billig peng. Jag betalade alltså 693 kr för den här möbeln. Och ärligt talat tycker jag själv att den ser riktigt respektabel ut.

Hobbysnickarn är nöjd och Fotografen är superimpad och peppar mig att bygga ett avställningsbord till vår hall, så… det ska jag nog göra.

Fast först ska jag tillbaka till landet och lägga det där golvet.

Eftersom ingen protesterade av dem som hunnit kika in, kommer den här bloggen alltså att vara renoverings-och-DIY-blogg en liten stund. Antagligen inte enbart, men det blir nog lite övervikt åt det hållet, så vet ni det. Okidoki! Då kör vi!

Efter gårdagens lyckade hallmöbel-fixande bestämde jag mig för att göra en kompletterande del, så att hallmöbeln blir ett litet set. Det bestämde jag mig för enkom och enbart för att jag var på IKEAs fyndavdelning igår (gardinstångsknopparna ni vet), och där reade de ut hyllplan till hyllan Gorm. Alltså inte hela hyllan, utan bara hyllplanen. De kostade 29 kr för två stycken, och när gediget trä är så billigt, då kan inte jag låta bli att köpa. Det kan alltid komma till nytta. Att Gorm dessutom liksom hyllan jag redan har byggt är 80 cm bred, ja, det är väl det som kallas en skön slump.

Alltså. Att utgå ifrån något som är tänkt för något annat, det är det jag kallar fuskbygge. Vill man bygga en skohylla/pall är det ju superskönt att redan ha två färdiga hyllplan, det gör hela bygget kortare och lättare. Alltså. Från början hade jag två Gormplan, lite av samma list som igår (den som är 12×27 mm) och en bit hylla som blivit över från köket. Kasta aldrig spillbitar från andra byggen, det är mycket som kan komma till pass senare. Javisst, förnumstigt, men det är ändå sant.

2014-07-09b

Först snickrade jag ihop det som ser ut som en klassisk skohylla genom att såga till fyra lika långa listbitar och skruva fast dem i Gorm. När det var gjort sågade jag till två kortare bitar som tvärslag. Stabilt och bra! Men nu kom då den lilla extrafiffen. Jag satte ihop en liten ”ram” som jag skruvade fast i översta hyllan, för att träbiten som ska bli pallsits ska ha något stabilt att ligga på.  Skälet till att en bit är tjockare än resten är helt enkelt att min list inte räckte till sista biten, så jag fick ta en annan träbit som låg och skräpade här hemma. Till sist plockade jag fram en kvarbliven bit liggunderlag sedan jag sydde dynor till kökssoffan och klippte till en bit lika stor som träbiten.

2014-07-091

Nu var det dags att måla möbeln första varvet (inklusive ena sidan av sittbiten, som jag målade i tre omgångar innan jag gick vidare med den). Och när det var gjort, satte jag igång att sy. Tyget är också en kvarbliven bit stuv sedan jag sydde kuddar till nämnda kökssoffa. Det är såklart bra att välja ett kraftigare tyg som inte stretchar till en sådan här sak. Först fållade jag tyget, sedan häftade jag fast det på trät med liggunderlaget emellan. Häfta fast en sida i taget och var noga med att mönstret hamnar rakt, om du har mönstrat tyg.

2014-07-092

När jag var klar med sittdynan hade möbeln torkat nog att testas på, så det gjorde jag. Fortfarande stabilt och bra! Och då var det ju bara kvar att måla två omgångar till och sedan skruva fast själva sitsen ordentligt. Så var det klart! En skohylla/pall i ett! Bra möbel för äldre dam som inte har superbalans längre.

bänken

Ja, så kan det gå när Gorm reas ut. Nu har jag alltså ett litet hallmöbelset till mamma som är både praktiskt, fräscht, rätt så nätt och knappt kostade någonting. Hurra för det! Nästa gång ni ser de här grejerna står de förhoppningsvis på plats i mammas hall. Om inte hon tvärvägrar och jag får köra tillbaka dem hit och använda själv. Haha, vem vet. Jag gillar dem, i alla fall.

setet

Dagens jobb: 29 kr. Totalsumma hittills: 189 kr.

 

Jag skulle vilja fråga er: är ni alls intresserade av detta med budgetrenovering, DIY och allmänt fixetrix?

Skälet till frågan är att jag från och med helgen kommer att sätta igång med renovering av mammas lägenhet, som ju har fått sig en rejäl törn av vattenskada. Det som har hänt för att vara konkret är att ett avloppsrör har spruckit på fjärde våningen i mammas hus och äckligt, äckligt bakterievatten har runnit ända ner till första våningen där mamma bor. Eftersom röret på rörs vis har gått inne i väggen har det fått rivas ut diverse ytskikt för att sanera och torka efter bakterievattnet, så nu ska allt det återställas.

Med andra ord: eftersom mammas försäkring inte bekostar renoveringen kommer jag att göra det, eftersom min mamma är en fattig pensionär. Och eftersom jag själv heller inte är någon Daddy Warbucks direkt har jag bestämt att hela renoveringen får kosta cirka 20 000. I den summan ingår nytt kök, nytt badrum och lite nya ytskikt i hall och klädkammare. Själva arbetet kommer jag att göra själv tillsammans med min klippa till morbror.

Skulle ni tycka att det var intressant att hänga med på att se om jag klarar det här på den svintajta budgeten, och hur resultatet blir? Ha en liten omröstning i kommentarsfältet, tack. För tycker alla att det är dödens tråkigt med ambitiös fattigmansrenovering så skriver jag inte om det utan återgår till ordinarie program, så att säga.

Innan jag har fått svar på den här frågan ska jag i alla fall visa en småsak som jag har gjort hittills, nämligen att jag har snickrat en ny hallmöbel till mamma. Jag hade lite spillbrädor kvar efter att jag satte panel i köket, plus lite allmänna brädrester efter diverse annat jox. Det som gick åt var i alla fall:

  • 0,6 m² panel
  • en hylla, 80×20 cm
  • 130 cm krönlist
  • en halvmeter bräda till konsolerna
  • 150 cm planhyvlad list, 12×27 mm

Det här är alltså det jag redan hade hemma, så det kostade mig ingenting. Jag började med att rita upp på fri hand hur jag ville att konsolerna skulle se ut, såga till dem och borra hål i dem (eftersom jag ville ha en klädstång under hyllan). När jag hade gjort det filade jag och sandpapprade konsolerna jämna. Sedan sågade jag till krönlisten med geringssåg, det vill säga i 45° vinkel utåt, för att ”rama in” hyllan med den. Jag spikade fast listen med tunn spik.

2014-07-08

När det var gjort sågade jag till panelen i lagom längder, det vill säga 80 cm, eftersom jag ville att möbeln ska vara lika bred som lång. Så limmade jag ihop panelen och lade ut hyllan och konsolerna ovanpå för att se var jag ville ha dem. När jag hade hittat en bra plats sågade jag till en bit av den släta listen för att sätta högst upp på möbeln mellan konsolerna och en att sätta längst ner. Så skruvade jag fast först listerna, så att panelen skulle hålla ihop, så konsolerna och sist hyllan, som skruvades fast både i konsolerna och i listen högst upp. Jag testade den gamla gardinstången med bara en befintlig knopp som jag hittade i ett förråd här för att se om allt satt rakt. Sedan var det bara att börja måla.

2014-07-081

Idag har jag gjort klart det sista, det vill säga, köpt klädkrokar och skruvat dit dem. Min vana trogen har jag handlat krokarna på Biltema, de stora kostar 20 kr styck och de mindre 12,50 kr styck (båda sorterna säljs i tvåpack). Ändknopparna till gardinstången reades ut på IKEA och kostade bara en femma för båda. Flax! (Det var nämligen de enda ändknopparna jag hittade i rätt storlek till stången…)

Så. Hallmöbel klar. Det jag betalade för var alltså krokarna och knopparna, som tillsammans gick på 160 kr. Resten var spill jag hade hemma, men materialet skulle gå på högst 200 spänn om man köpte det. Jag tycker själv att det blev en riktigt fin möbel, faktiskt. Hoppas bara att mamma också tycker det. Hon är inte så lätt att pleasa, tanten.

10518252_342200152594384_1070125328_n

Summa hittills: 160 kr. Vi får väl se om det blir det enda ni får veta om allt det här då. Kommentera, tyck och påverka!

Mammas nya kök och badrum som är någon annans gamla kök och felköp står och väntar.

20140703_165521

Jag har dessutom pimpat en riktigt sunkig gammal awab-pall till oigenkännlighet, efter hård kamp och svarta nagelband. Kan vi inte bestämma att hård konstmaterial-heltäckningsmatta aldrig mer ska få finnas någonstans i världen?

10518047_271334366404997_2136956754_n

Och just nu bakar jag lakritsbrownies, för i morgon har Mellan sitt stora kalas. Jag har en känsla av att jag kommer att däcka totalt när det här är över och jag slappnar av.

Förresten, provfilmningen? Gick jättebra. Jag hade för en gångs skull så himla kul när jag provfilmade! Så hur det än går nu är jag glad och nöjd, för jag hade inte velat göra någonting på något annat sätt, och det är så skönt att känna. Med andra ord, inshallah. Håll tummarna för mig, vänner, för det här jobbet vore så väääääldigt kul att få.

Apropå den nymålade vitrinen och den där ickeförtjusningen jag har i lackad furu. Idag har jag tagit tag i nästa del av förlängda köket-fixet, nämligen förbereda skänken för ommålning, den ska bli ljusgrå den med. Men den behövde fixas lite med först. Det är en rätt modern skänk, skulle tippa att den är från IKEA eller Mio på åttio-nittiotalet eller något liknande. Det betyder att den i grund och botten är helt okej men behöver lite kärlek. Det största problemet (utom det faktum att den är i lackad furu) var att den hade sådana här plastskenor för lådorna att åka på:

plast ska bort

Den uppmärksamme kan nu skönja att den blurriga änden på den här plastskenan tippar misstänkt neråt. Ja. Den har gått av. Och det har flera av de här plastskenorna gjort, eller halkat ur sina små hål där de sitter intryckta. Helt enkelt, en ganska kass konstruktion, så det har jag löst idag. Innan jag tog bort dem drog jag en blyertslinje utmed överkanten på dem. Sedan var det dags för uppgraderingen.

Jag började med att åka ner till brädgården och köpa den här.

8 gånger 27

Det är en planhyvlad list som är 8×27 mm. Plastskenorna är nämligen 8 mm tjocka och 14 mm breda, så den här blir perfekt om man kapar den på längden. Lådorna har ju spår som är anpassade efter plastskenorna, så det gäller att vara smart. Givetvis hade man kunnat köpa vilken bredd som helst på planka som är 8 mm tjock och sedan sågat den i lagom storlekar, men det smidiga med den här är att den nya listen bara har sågats av mig på ena sidan – den andra, den som kommer att ligga uppåt och bära lådan, är en spikrak planhyvlad kant. Alltid bra.

itusågade

Efter att ha kapat listen i lagom längder och sågat dem i mitten på längs, var det dags att förborra två hål i varje. Det här gjorde jag för att kunna skruva hårt i dem utan att de spricker. Man kan förstås skruva i oborrat trä, men vill man vara på den säkra sidan är det smart att förborra. Här på bild ser ni två saker: min borrplanka, det vill säga brädan jag lägger under det som ska borras i och som har hängt med ett tag samt min slagborrmaskin av det tyska totalt okända märket Meisner Craft. Den har jag haft sedan jag var 21 år och den borrar fortfarande som en kung.

två hål i varje

Sedan skruvade jag alltså fast listerna i skänken, och såg till att de hamnade utmed blyertslinjerna jag dragit så att lådorna hamnade på rätt höjd. Klart!

och klart

Nästa del av projektet var att byta beslag på skänken. Jag är inte mycket för träknoppar (även om de också hade blivit bättre med färg på, förstås) så jag har köpt nya och märkligt billiga handtag på Biltema. Här får man inte ha för bråttom, eftersom jag skulle borra nya hål. Jag passade in de nya handtagen så att det gamla hålet täcktes av dem, mätte noggrant var de nya skruvarna skulle sitta och kontrollmätte mellan varje borrning.

nya beslag

Så himla bra! Och ganska stor förbättring med litet arbete, om du frågar mig. Nu är alltså skänken klar för ommålning, men det tar jag en annan dag. Just nu ser det ut så här i hallen/förlängda köket:

halva inne

Ja, jag SA ju att ni skulle få se vitrinen! Jag är väldigt nöjd med den, alltså. Och har inga svårigheter med att se hur fint det kommer att bli när skänken är i samma färg, taket ommålat och det har kommit upp en fin ljusgrå medaljongtapet på väggarna… men en sak i taget. Just nu är jag helt enkelt nöjd med det här.

 

Idag kom slutfasen av soff-fix, det vill säga sybiten. Jag åkte och köpte två meter tyg, två billiga liggunderlag, tre kuddar och ett fårskinn och åkte hem och satte igång.

2014-05-021

Jag ritade ut hörnbiten på lite tidningspapper, de två rektangulära bitarna mätte jag bara och klippte direkt. Till de tre kuddarna tog jag två bitar spilltyg jag redan hade hemma. Jag är mycket nöjd med resultatet. Olivia med.

godkänd av katt

Så fort en katt har godkänt, då är det bra. Eller som Ernst Kirschsteiger säger: ett rum med en katt behöver inte inredas, det är perfekt. (Han glömde bara säga att katten förstås diggar när man har fixat till det lite.) Det här känns förresten som en väldigt bra efter-bild, jämfört med 70-tals-furufesten det var från början.

Nu ska jag sammanfatta vad det här kalaset kostade, eftersom jag tydligen har blivit en DIY-blogg. Okidoki.

  • 2 st liggunderlag, 49 kr/styck, Jula
  • 2 m tyg, 79 kr/m, lokal tygaffär
  • 1 fårskinn, 329 kr, IKEA
  • 2 små kuddar, 7 kr/styck, IKEA
  • 1 större kudde, 29 kr, IKEA

Det här blir alltså 628 kr totalt. Hade jag hoppat över att köpa fårskinnet hade det blivit 299 kr.

Trehundra spänn för en ny, fin kökssoffa. Alltså… man kan ju inte annat än att vara jättenöjd med det.

Nu ska det förstås sägas att jag hade både lackfärg (annars kostar den 80 kr/litern på Byggmax, det gick inte ens åt en hel liter) och tyg till kuddarna hemma (stuvbitar, kanske 25-50 spänn totalt?) Men oavsett, har man inte det och slår på en hundring till blir det fortfarande en helt ny möbel för fyrahundra och några timmars arbete. Det är ju klart överkomligt.

Så… sätt igång nu alla sugna och kolla på ”bortskänkes” på Blocket. Och backa inte för fula furumöbler, de kan vara en omålad pärla.

20140430_194553

Japp. Jag beställde möbelskruv från Slöjddetaljer (kanonbutik) och de låg i brevlådan när jag kom tillbaka från jobbet, så skruvade jag ihop den nymålade härligheten och… ta-da! Den är stor, men inte för stor… väl? Jag har inte riktigt bestämt mig än. Och det kommer nog att krävas en del provsittning innan jag vet om man sitter skönt i den eller inte. Lite fårfäll, filt och ett par kuddar ska nog till för att riktigt kunna känna efter rättvist. Men det lutar nog åt att det här faktiskt var en riktig lyckträff.

Budgetköket fortsätter att ta form till minsta möjliga peng.

Drivhusbygge

Japp. Fem timmar tog det, drygt, från att jag satte sågen i första plankan tills jag hade målat klart. Fönstren måste skrapas och målas de också, men det är ju ingen hets med det. Det var viktigare att få själva drivhuset klart, så att jag kan fylla det med kompostjord och förbereda. Och jag är så nöjd nu. Det enda jag behöver köpa till är plexiglas till kortsidorna, det finns att köpa billigt på Biltema. Annars blev det här gratis. Gammalt spillplank som är kvar sedan jag rev Lilla Gulag (men som fortfarande såg färskt ut när jag sågade i det, hurra för det), lite överbliven läkt från takbytet i höstas till lister för glaset att lutas mot och två gamla fönster som stod och skräpade i garaget. Målarfärgen hade jag också sedan innan.

Fem timmar utomhus där jag först tog av mig tjocktröjan, sedan vek upp byxorna och tog av mig sockorna så att jag gick barfota i träskor, för det blev för varmt annars. Det pirrar skönt i kinderna och pannan, jag är solkysst för första gången i år. Olivia höll mig sällskap hela tiden, rullade runt i gräset och ville för en gångs skull bli kliad på magen. Nu ska jag dricka kaffe.

Pictures2

Jo, jag tycker att det blev bra med bänkskivebiten. Olivia har också som synes inspekterat och godkänt, så då var det bara att dra igång och måla.

Förresten, till alla DIY-are, två av mina se-till-att-ha-hemma-varor som jag rekommenderar: shellack och hårdvaxolja. Man använder pyttelite åt gången av båda, så de är hur dryga som helst när man väl köpt en burk. Och hoppa inte över shellack på kvistar i trät innan målarfärgen, så slipper man de där fula fläckarna man kan få annars. Hårdvaxoljan är min favvo på allt man skulle kunna lacka som behöver lite slitstyrka, gillar den matta mättade looken bättre än lack.

Nu: säng, brasa, te med massor av ingefära, citron och honung.

Jag har den där sortens halsont som betyder att jag är i starten av en vrålförkylning. Det känns inget vidare med tanke på att jag på onsdag, torsdag och fredag ska spela sammanlagt fem föreställningar, och jag dessutom sjunger lite i den här pjäsen. I en tonart som går rätt högt.

Men just nu, bara nu, är det rätt så skönt att tillåta sig att säcka ihop lite. Jag och katten är på landet. Vi har gemensamt känt lukten av husmus, och jag har svurit över att nämnda husmus tydligen har tuggat sönder min vetevärmepåse, utan att egentligen bry sig om själva vetet. Idag har morbror varit på besök och vi har tätat golvet under vedspisen (sotiga spår visade nämligen klart och tydligt varifrån musen/mössen kommit, och det får väl räknas som tur i oturen.) Och så har vi snickrat början på en hylla bakom elspisen, för att få till lite extra förvaringsutrymme i lilla köket där det hittills bara har stått en knapphändigt hopspikad masonitlåda som täckt eluttaget till nämnda spis. Jag älskar när vi kommer på de lösningarna. Inte bara för att det får mig att känna mig nöjd med själva grejen, utan för att det är så roligt att ha en tanke och lyckas bygga den på plats så att det blir precis sådär smart och bra som det var i huvudet. Nu har jag början på vad som kommer att bli kastrullhyllor, tror jag. Och jag har tagit bilder med finkameran, men glömt att ta med mig kortläsaren, så här kommer en grynig mobilbild av nämnda hyllstart.

20140215_174248

Nu ska jag alltså måla den gamla träpanelen på väggen och hyllstarten i samma färg som listerna, innan jag sågar till hyllplan och målar dem med. Funderar på om jag ska byta ut det översta hyllplanet som är där nu mot en bit av den överblivna skivan från diskbänken/skåpet från i somras. Jag har råd att testa lite, blir det inte så bra kan jag alltid använda den biten som skärbräda.

Det är någonting med det här snickrandet som jag verkligen tycker är djupt tillfredsställande. Jag gillar hela processen. Att fundera över vad man behöver, tänka ut hur man gör det på bästa möjliga sätt, räkna och planera materialbehovet, köpa materialet, börja mäta och rita och såga och sätta ihop. Det är så härligt konkret och klart. Och så gillar jag att använda planhyvlad furu, riktigt trä i ett gammalt hus där man har börjat så istället för att nöja sig med en halvhjärtad nästanhylla i plywood från IKEA.

Den gamla panelen under masonitskivan är duvgrå. Pärlgrå. Vackert gammelgrå. Jag har bara tagit bort masoniten under själva hyllan, eftersom jag fortfarande planerar att tapetsera om köket, jag tycker om tapet. Men det här plastgolvet kommer att ryka till sommaren. Då ska jag sätta in ett ordentligt brädgolv som jag just nu tror att jag kommer att måla, kanske just i den där gammelgrå nyansen som de ursprungliga väggarna har. I år ska jag bli helt klar med köksrenoveringen, har jag tänkt. En liten bit i taget.

Men nu ska jag ligga och vara förkyld i några dagar, och fundera på hur jag ska fortsätta med bokmanuset.

Förresten, jag har slut på förslag till novellföljetongen, så jag tror att den stoppar här. Tack alla för era fina inlägg, jag har haft superkul och verkligen blivit så sugen på att skriva igen! Ni är guld!

Jag prokrastinerar. Skriver långsamt och mödosamt några meningar, sedan får jag för mig att jag måste snickra en kryddhylla. Så då snickrar jag en kryddhylla. Man kan ju åtminstone vara glad för att mitt prokrastinerande resulterar i något annat konkret.

IMG_20131101_121645

Världens enklaste lilla hylla. Lite planhyvlad furu, 8mm-varianten, rundad kant upptill (jag använde ett dricksglas som mall att såga efter) och ett par hål för rundstavarna som ser till att inget trillar ner. Jag ska måla den, men det får bli imorgon.

Hyllan ovanför den är bland det första jag gjorde i slöjden. Jag kan inte ha varit mycket äldre än nio-tio år. Det är en nästan likadan hylla, minus rundningen och stavarna. Lite skev och grov, men den funkar fint. Ibland funderar jag på det där, vem som egentligen lärde mig att snickra. Jag vet inte riktigt. Det var definitivt inte pappa, han lyfte aldrig ett finger med något praktiskt över huvud taget, han var för rädd om hårlacket och pressvecken. Mamma då? På sätt och vis, men ändå inte. Min mamma var (och är fortfarande i viss mån) en redig kvinna. Jag minns en gång när videon gick sönder när jag var barn, mamma sa vi öppnar den och tittar inuti om vi ser nåt som är trasigt! och så öppnade vi videon, och mamma knackade lite här och petade lite där och grejsade och videon gick igång. Hon hade ingen aning om vad hon hade gjort, men det funkade. Och när min cykel fick punka var det alltid mamma som drog ihop indianhåret i en tofs och hällde upp vatten i badkaret för att se var det pyste. Men snickrande och målning? Absolut inte. Min mamma kallar det karlgöra.

Man kanske kan tänka att jag har ärvt mammas praktiska sinnelag men använder det annorlunda. Det jag har fått med mig är att man inte måste veta hur man gör för att göra saker. Man kan lära sig det på vägen. Det är vad jag brukar säga till vänner som undrar om jag inte är rädd för att göra fel när jag till exempel sätter kakel och sånt. Det värsta som kan hända är ju att man gör fel, och då måste man börja om. Men värre än så blir det inte. Om man dessutom som jag mestadels använder sig av begagnat eller loppis/Blocketfyndat material, då har man råd att experimentera lite.

Jag älskade träslöjd och hatade syslöjd på mellanstadiet. Jag älskade dofterna i slöjdsalen och att få använda bandsågen trots att det var farligt. Att virka mumintroll och sy ett fult linne i styvt tyg däremot, det var inte alls lika magiskt. Jag kan fortfarande inte virka. Men jag äger en egen geringssåg och cirkelsåg och sticksåg och flera handsågar. Och det trots att jag inte vågade välja träslöjd på högstadiet. Det var killgöra.

Det känns fint att ha fått ordning på kryddorna. Då ska jag väl öppna mitt manus igen och se vad jag kan hitta på med det.

Jo, alltså. Idag hade jag min sista översättningsdeadline på ett bra tag. Det känns… overkligt. Och jättejättejätteskönt. Nu har jag tio veckor innan repstart på teatern på mig att skriva klart en bok där jag, som jag har skrivit tidigare, antagligen har tagit mig vatten över huvudet med en jättehistoria som har massor av olika trådar. Tackskelovochpris för tidernas bästa förläggare och redaktör, säger jag bara. Det här kommer att bli en skön gröt att reda ut.

Oavsett. Imorgon tänkte jag pipa över till Göteborg och kolla in det här med bokmässa. Jag är bara där över dagen, och misstänker att man inte ens hinner hälften av det som verkar rimligt på papper. Men jag har skrivit ner de viktigaste seminarierna för mig, och ska se till att kolla upp var de är så att jag hinner dit i tid. Och jag har packat minimalt. Man är väl gammalt teaterturnéproffs. Så ska jag sova på lyxhotell en natt och sen, sen åker jag tillbaka hit och skriver så tangentbordet glöder, hoppas jag.

Vad jag har gjort medan jag har översatt klart annars? Jag har pimpat en dörr. Måste säga att jag är väldigt nöjd med den. Det är faktiskt nästan overkligt att det enda som behövdes för att göra den skillnaden är lite list och färg.

PhotoGrid_1380317772038

Ja, så det är det som finns i mitt huvud just nu. Göteborg, lister och en bok som snart ska växa till sig.

Återkommer starkare snart, hörni.

När det har gått några dagar utan att jag har skrivit vet jag aldrig vad jag ska skriva. Då har jag plötsligt hunnit göra så mycket som kan vara värt att säga något om. Just den känslan behöver jag komma ihåg vad det gäller romanskrivandet. Att gör jag det regelbundet kommer det ut så mycket mer utan större ansträngning. Gör jag det sällan blir det som att försöka klämma ut det sista ur tandkrämstuben. Irriterande och otillfredsställande.

Men, ja. Jag har ett litet besked till alla som väntat med spänning. Det blev gammal spetsgardin, trots allt.

spetsen vann

Jag tror att ett flerfärgat tyg, hur stiligt det än är, skulle bli lite för mycket i det här lilla köket som redan stoltserar med massor av färger och mönster överallt. Däremot skulle jag hemskt gärna vilja ha ett stiligt tyg till glaset i ytterdörren, så om erbjudandet står kvar mailar jag dig adressen, Fransyskan H?

Utöver spetsen har jag äntligen, äntligen tagit mig samman och gjort klart köksfixet. Alltså målat hyllorna och satt upp listen mellan kakel och panel. Just det där sista var trixigt kan jag säga, så jag är glad att det blev bra till slut. Nu är jag så nöjd att jag får ett litet flin i ansiktet varje gång jag går in där. Märkligt att de där små detaljerna gör så stor skillnad. Jämför själva.

klart kök

Utöver det har jag bränt mig på ryggen, lagt nytt betonggolv i förrådet, planterat ut myskmadra, ormöga, vintergröna och nejlika i trädgården, snickrat en gigantisk uggleholk (med god hjälp), målat insidan av ytterdörren, städat och tvättat farstukvisten, lagt lite marksten framför den (som katten älskar att ligga på, svalt och skönt), köpt nya stuprännor till huset (jäpp, kände mig ohyggligt stolt över mig själv när jag körde in på Byggmax och började lasta fyrameters rännor på min pyttelilla bils tak) planterat ut squash och snickrat en ställning till gurkan att växa på (för den har grott finfint), målat fönster och säkert gjort något mer som jag har glömt bort redan. Ja, jag har väl slängt ungefär 25 fästingar i en liten glasburk med såpa som jag har inomhus och kallar snuskburken. De drunknar fort i såpan nämligen. Jag har bilder på allt det här utom snuskburken, för den är för äcklig. Jag ger er härmed ett litet urval.

betonggolvuppfräschning

uggleholk

ett vitt ett brunt

den sista fjolårssaften

Den här sista bilden är det jag gör nu. Sitter på farstukvisten med datorn och dricker upp det sista av fjolårets svartvinbärssaft. När jag är färdigskriven är det dags att göra mer saft, för flädern bakom garaget blommar äntligen. När jag är färdigskriven. Alltså nu.

loppisfyndad vitrin

First Aid Kit sjunger och jag målar en loppisfyndad vitrin vit. När man inte har så stort kök eller så mycket förvaringsutrymme får man tänka smart och försöka hitta lösningar. Eller ärligt talat måste man förstås göra det oavsett om vi pratar om kök eller livet.

Låtsasbrorsan kom hit igår, det var första gången han var i mitt hus, trots att det har gått två år sedan jag köpte det. Bara det i sig är ett vittnesmål om att han jobbar för mycket och har för lite avlastning i sitt liv. Jag lyxlagade middag åt oss, han fick göra precis det där han egentligen tycker är så svårt – bara sitta och bli lite omhändertagen. Vi åt gott och drack vin och pratade till så sent att han slog huvudet i lampan när det var dags att gå upp och lägga sig. Jag fnissade lite åt hur enorm han ser ut i mitt lilla hus. Han är nästan två meter lång, och mitt gästrum är egentligen inte mycket större än vad han är.

Det är inte lätt att veta hur man ska ordna sitt liv så att det blir mer plats för glädje. Det är inte självklart, det är aldrig så linjärt. Jag är otroligt glad för året jag har framför mig, Låtsasbrorsan har i flera år sagt att han inte orkar så länge till. Han behöver också hitta luft någonstans. Frågan är bara hur och var. Jag skruvar på höga ben på vitrinen, dörrarna ligger fortfarande och torkar.

ben

Efter rejäl frukost i morse gick vi en långpromenad i skogen för att det inte skulle finnas risk för alkohol kvar i blodet innan Låtsasbrorsan körde hem igen, och vi mötte Italienaren när vi var tillbaka vid husen. Det är den tredje manliga vännen Italienaren har sett sova kvar hos mig. Han tror antagligen att jag lever ett ”modernt” vidlyftigt liv. Jag önskar nästan att han hade rätt. Vi stod och småpratade en stund medan vi viftade bort envetna mygg. Italienaren sa att vi har ett litet paradis här. Det är sant.

När Låtsasbrorsan kommit hem skickade han ett sms där han kallade besöket läkande.

Dörrarna till vitrinen får ligga och torka över natten. Imorgon skruvar jag på dem, och jag funderar på att såga till en kvarbliven bit av diskbänksbrädan att lägga ovanpå rubbet. Benen är höj-och-sänkbara, golvet är så skevt att det är enda sättet att få saker att stå rakt. Inspektör Olivia är inte helt klar över vad det hela är till för, men hon har fortfarande gott om plats för matskålarna, och det är nog det viktigaste.

där ska den stå ja

Nästa sida »