prylar


I sommar händer det. Förra året hittade vi fönstren, till påsk hittade vi pardörr numro ett (den som ska sitta mellan verandan och ute) och idag hittade vi pardörr numro två, som alltså ska sättas in i huset i stället för fönstret den står lutad mot på bilden:

IMG_20170422_220119_518

Det här, det är ren lycka för mig. Känslan av att finna rätt efter långt letande, att inte behöva betala överpris, att inte behöva joxa och kapa för mycket (det är lågt i tak så dörrarna fick inte vara mer än högst 2 m inklusive karm. Svårt att hitta små dörrar. Den här är 1.93 utan karm, alltså perfekt.)

Det kommer att bli så vackert. Den är så efterlängtad, denna lilla veranda. I år satsar vi på att sätta in den här dörren och bygga åtminstone däcket utanför, sedan får vi se om resten hinns med. Men det blir av.

Lycka.

IMG_20160507_114836

Påsken tillbringades i träts tecken i år. Fotografen och jag handlade och handhade en hel massa trä. Det vill säga, vi köpte ett par gamla fina pardörrar (till fyndpriset 800 bagis eftersom de behöver lite kärlek och färg, men trät är i bra skick) som ska sättas in i glasverandan vi planerar att bygga i sommar, och köpte dessutom ett massivt brädgolv som ska läggas på hela nedervåningen och ligger och torkar på plats as we speak (eftersom massiva trägolv inte bara kan tjongas dit, de måste acklimatiseras till sin nya miljö först). Utöver det brände vi enorma mängder med ris på bakgården, och de dagar som det regnade (eller snöade, tack för det april, tack tack) så snickrade jag ihop ett badrumsskåp medan Fotografen snickrade ihop sin nya hemsida (see what I did there? Höhöhö.)

Nu är jag klar med parenteser.

Badrumsskåp, alltså. Det är så att badrummet i huset är ett ”nytt” tillbygge, det byggdes 1980 kallt, innan dess hade de mulltoa på gården. Själva huset byggdes 1907. 1980 smackades alltså ett ordentligt tilltaget badrum upp, med de då självklara valen blåflammig plast på golv och vägg, och sedan dess är det enda som har hänt där att jag har målat om väggarna och taket vita och att vi bytte toan förra året när den gamla gick sönder i spolmekanismen. En vacker dag ska vi totalrenovera detta badrum, men än så länge ligger det en bit fram i planen. Allt funkar ju, även om det inte är jättetjusigt. Och lite praktisk tjusighet går att lägga till själv.

Jag har tänkt ett tag att vi behöver bra förvaring, och att vi behöver dölja det inte så tjusiga handfatet. Detta går förstås att kombinera. Sagt och gjort. Först mätte jag ordentligt och ritade en byggplan. Jag ville ha en låda med flera fack och ett skåp under. Alltså ritade jag upp skalenligt 1:10 för att kunna mäta på bilden hur mycket material jag behövde av varje sort. Sedan åkte jag till Byggmax och köpte:

  • 1 skiva konstruktionsplywood P30, 15 mm tjock, 299 kr
  • 3 m planhyvlad furu, 21×43 mm, 24,95 kr/m
  • 3 m planhyvlad furu, 15×95 mm, 29,95 kr/m (för även om jag behövde mindre, säljs planhyvlat i färdigsågade längder.)

Sedan åkte jag vidare till Biltema där jag köpte det lilla extra, det vill säga expansionsbeslag och möbelben. Expansionsbeslagen, alltså skenor med hjul som lådan åker lätt på, kostade 29.90 för två stycken och benen (vit metall) kostade 19.90 styck. Efter det handlade jag självstängande gångjärn på Jula, enda skälet till att jag valde just de här är att de är för utanpåliggande montering (dvs inte infälld) och det var smidigt. De kostade 59,90 för två och jag köpte två till varje dörr.

Hemma hade jag redan träskruv från Biltema (25mm lång, 34,90 kr för 200 st och då ingår skruvbits i lådan), trälim, snickerispackel (49,90 på Rusta för just det jag hade hemma, sort är egentligen oväsentlig) antikvit lackfärg (Byggmax, 79,95 för 0,75 l) samt en snutt tunnare furuplywood (bara 4 mm) till lådans botten, som jag hade kvar sedan jag snickrade bakbord (annars kostar en skiva av det 209 kr på K-Rauta, och då får du 1,20 gånger 2,5 meter. Mycket att bygga med.) Dessutom hade jag en massa olika beslag i en låda eftersom jag är en skata på beslag på loppisar. Där kostar de gärna en femma eller en tia för flera stycken ihop.

Sedan var det bara att sätta igång att mäta och såga och fila och sandpappra och mäta igen och fila igen och sandpappra och kanske såga om i några dagar. Jag hoppar över processen och ger er istället ett collage.

BeFunky Collage

Det hela tog mig två dagars snickrande och en extra dags målning. Det är inte helt klart nu heller, för det saknas en liten toppbräda som alltså ska ligga ovanpå alltihop, den ska betsas grå och oljas, och dessutom funderar jag på att byta beslagen mot läderhandtag, men det är inte så jättenoga. Själva skåpet är i alla fall klart för användning nu.

IMG_20170417_163302_051

Att köpa nytt handfat med kommod är snordyrt, om man vill ha lite vettig kvalitet och inte något gjort av spånskiva (vilket jag inte rekommenderar i ett våtrum). Att bygga själv kan ge en viss, hrm, charmig skevhet givetvis, men ger också en stabil möbel av rejält material för en relativt billig peng. Jag betalade alltså 693 kr för den här möbeln. Och ärligt talat tycker jag själv att den ser riktigt respektabel ut.

Hobbysnickarn är nöjd och Fotografen är superimpad och peppar mig att bygga ett avställningsbord till vår hall, så… det ska jag nog göra.

Fast först ska jag tillbaka till landet och lägga det där golvet.

Minns ni det här?

Jag har kommit en bit sedan dess. För några veckor sedan, medan det fortfarande fanns snö i Stockholm, köpte Fotografen en nybörjarkurs åt mig. Jag har nämligen försökt åka litegrann med långa mellanrum sedan jag köpte de där skidorna, men det har inte varit nog med snö för att kunna åka med någon sorts regelbundenhet och jag med min fullkomliga brist på teknik har inte riktigt lyckats lära mig. Jag har haft nog med att kämpa på för att hålla mig på fötterna och ramlat ganska ofta. Det går väl inte att komma ifrån att sånt inte är superenkelt när man har föräldrar som inte invigde en i konsten, så att säga. Att i vuxen ålder bestämma sig för att fästa pinnar på fötterna som whackar upp hela balanssinnet är ju inte helt simpelt, så att säga. Och mina egna ansträngningar har inte lett så värst långt, så att säga.

Alltså. Skidkurs. Det var på Hellasgården, det var jag och sju personer till och jag var varken bäst eller sämst, det var skönt, ett gäng med vuxna nybörjare som alla flinade lite generat mot varandra. Och tjejen som höll i kursen såg ut att vara någonstans runt tjugo kanske, hon såg ut som en skidgymnasietjej, hon åkte jättebra, och även om hon kanske inte var superpedagogisk var hon bra på att visa.

Och plötsligt FATTADE jag.

Plötsligt förstod jag var balansen skulle ligga och hur man fördelar kraft. Och jag fick träna på diagonalteknik, på stakning och stakning med frånskjut och plötsligt fattade jag och hade nästan ett så kallat halleluja moment.

Klipp till den här helgen. På mitt initiativ har Fotografen och jag åkt till Harsa i Hälsingland för att åka skidor. Igår åkte vi 7,5 km och idag 15. Och jag kan nu. Jag kan till och med åka ganska fort och jag vågar åka i nerförsbackar utan att ploga för jag håller balansen. Och det är härlighet förstår ni, jag har flinat som en nöjd unge hela dagarna. Det blir inte sämre av att det är så vackert här. Närmare tio minus och massor av snö, det är hej mitt vinterland och jag kan åka skidor nu! Jag kan nu, mamma! Titta på mig!

Men jag måste köpa nya pjäxor, för i de jag har får jag blåtå på högern.

12677252_1114641511913781_469108579_n

 

 

Andra juni och det blåser så kallt att man nästan skulle kunna tro att det närmar sig midsommar.

Tänkte bara ge er ett litet tips. Om ni som jag har lätt för att frysa om rumpan är det just nu rea på merinoull-underkläder på Pierre Robert.

large

Nitti spänn för världens skönaste boxertrosa. Kostar i vanliga fall det dubbla. Jag älskar de här. (Pierre Robert, om ni upptäcker att jag gör skamlös reklam får ni gärna skicka mig ullunderkläder en masse som tack för hjälpen. Jag inser att jag kanske borde ha gjort den dealen innan jag började göra reklam för er, men vad fan, schyrrebyrre och tack och jag gillar er och allt det där?)

Det är snart sommar ja, men det kommer ju att bli vinter igen. Och midsommar. Brr.

Jo, mammas badrum. Ni minns hur det såg ut i somras, va? Om inte, här kommer en före-bild.

10467731_533354443458538_1508231458_n

Japp. Så här såg det ut i nästan 6 veckor, eftersom fuktskadan var så pass omfattande att det tog tid innan den torkat ut. Men när den väl hade torkat ut till slut ingick underarbetet i föreningens försäkring (tack ske lov och pris för det) så det tog en byggfirma hand om. Det vill säga, de lagade hålet i väggen som ni inte ser till höger, spacklade och slipade ner väggarna, gjöt ett nytt golv där det sattes in ny golvbrunn samt fuktspärrade hela rummet. Med andra ord, när vi klev in var det bara ytskikt och den fasta inredningen som var kvar åt oss att ta hand om.

Och så här blev det:

toa1

Det är en lite suddig bild eftersom taklampan inte hade kommit upp än när jag fotade, men det syns ändå bra nog. Så här ser det ut från andra vinklar:

toa4

toa3

toa2

Det här är alltså det enda i renoveringen där jag köpte en del nytt-nytt eftersom kakel är svårt att hitta i rätt mängder via Blocket och liknande. Ändå blev det ingen jättekostnad eftersom jag valde en enkel bas. Grunden i badrummet är enkelt, blankt vitt kakel i måtten 20×30 cm. Det kostar 89 kr/kvm. Kontrastkaklet, som sattes i duschörnan och i en enkel rad bakom toaletten, kostade 319 kr/kvm. (Jag såg nu när jag länkade till det att det ligger prissänkt på kampanj, typiskt!!) Sist valde jag ett enkelt klinkersgolv, mått 10×10, där jag valde färg så att den skulle stämma med kontrastkaklet. Det kostade 99 kr/kvm (och är också prissänkt nu! Men vad fan!)

Mammas badrum är litet, 1,60×1,70 meter och 2,50 högt i tak, så jag köpte 3 kvm klinker, 6 kvm kontrastkakel och 13 kvm vitt kakel. Det blev alltså 3368 kr. Ovanpå det tillkom det kostnader för kakelfix, fog, tätningssilikon och elmaterial (sladdar och uttag). Eftersom en del av det fanns kvar sedan tidigare kan vi göra det enkelt för oss och säga att allt material för att återuppbygga väggarna gick på ca 5000 kr. Det jag har köpt nytt utöver det är takduschsetet för 399 kr och tvättställsblandaren, som jag tyvärr inte kan länka till för att den var på utförsäljning och prissänkt till hälften. Nu finns den alltså inte kvar, men den kostade 699 kr.

Vad det gäller övrig utrustning i badrummet, där däremot var Blocket min bästa vän. Spegelskåpet och handfatet med skåp i valnöt undertill kommer från Hafa och jag har ingen aning om vad det egentligen skulle ha kostat, men jag fick setet nytt i kartong för 1200 kr eftersom det var för stort för den mannens badrum, när han som sålde det kommit hem med det insåg han att det inte gick in där han hade tänkt ha det. Hos mamma blev det perfekt. Duschdörrarna hittade jag också på Blocket för 800 kr och de är från Noro, kostar 4500 nya ungefär. De här hade använts ett år innan jag köpte dem och såg helt nya ut. Toaletten kostade 700 kr på Blocket, också ny i kartong. Kvinnan som sålde den hade tänkt installera wc på landet, köpt toan, och sedan insett att det krävdes minireningsverk, så hon installerade mulltoa istället och sålde den här splitter ny.

Man kan spara massor av pengar på att andra människor är dåliga på att planera, om man själv ser till att vara duktig på det. Det kräver förstås en massa extra tid och ork jämfört med att handla allt nytt på en byggmarknad, men har man dåligt med pengar är det verkligen en möjlighet att få bra saker till ett rimligt pris.

Utöver de här sakerna har det tillkommit lite småskröfs som de två vägghängarna på bild, handdukshängare och toarullshållare. Alla dem har jag fått gratis av en kompis. Mycket sånt går också att få billigt på Blocket eller på loppisar. Taklampan som på bilderna inte installerats än är också ny, det är en enkel rund plafond som kostade 199 kr på rea. Duschblandaren är mammas gamla som fortfarande fungerade bra, den bytte jag nämligen åt henne för åtta-nio år sedan. Och rördragningen samt installation av toalett och blandare ingick också i föreningens försäkring, så vi behövde inte betala rörmokaren.

Japp. Så blev det alltså.

Räknar vi ihop härligheten blir det alltså… 8997 kr. Och då har jag glömt den nya ventilen till väggen som kostade 79 kr och golvbrunnens lock och säkert en hel del annat smått och gott, så låt oss avrunda uppåt till jämna 10 000 kr. 10 000 kr i material för ett sprillans nytt, faktiskt mycket fint badrum, det är inte så illa pinkat.

Hur många timmars arbete morbror och jag har lagt ner på det här däremot, det ska vi nog tala tyst om i förhållande till att tjäna pengar. Det är ju alltid arbetet som kostar mest. Och hur många timmar jag har jagat blocketfynd och jämfört priser på byggmarknader, det vet jag heller inte riktigt.

Men det är fler än fem, så mycket vet jag.

cykel

Den här cykeln.

Jag såg den på Blocket och tänkte att den, den ska jag köpa. Så sagt och gjort. Säljaren och jag kom överens, och idag när jag körde upp från landet var jag glad och förväntansfull, för jag skulle köpa en racer. Mitt livs första. Jag började tänka att jag som har hus i Östergötland kanske skulle satsa på att ta Vätternrundan om några år. Drömde lite om framtida starka lår.

Cykeln var jättefin och säljaren var trevlig. Vi skakade hand och jag rullade lätt iväg med den till bilen där jag redan hade satt på cykelhållaren. När jag kommit hem tog jag ett provvarv runt kvarteret och oj, vad lätt det gick! Cykeln rullade på som en dröm. Vid sjutiden på kvällen låste jag fast den vid cykelstället utanför porten. Och när jag tittade ut genom fönstret strax efter nio så var cykeln inte kvar.

Min nya cykel blev stulen på under två timmar. Det enda som fanns kvar var det avklippta låset på backen.

Nämen, jomen, alltså.

Fuck you, Stockholm, känner jag nu efter att ha suttit i telefonkö till polisen och betalat några tusen för en cykel jag troligen aldrig ser igen.

Jo, gardinknoppar och Gorm i all ära, men det var ingen av dem som egentligen var skälet till att jag var på IKEA häromdagen. Nej, jag var där på grund av Ellen Key. Det kan förstås låta långsökt, men det är det inte alls.

I påskas hade jag besök av kära norska vänner, och en av sakerna vi gjorde var att köra runt till ett par olika östgötska sevärdheter. En av dem (och en av mina favoriter) var att vi besökte Ellen Keys Strand. Och det visade sig att de skulle ha visning där alldeles snart så vi gick med. Jag har varit vid Strand många gånger, själva huset är ju så fantastiskt vackert, men jag hade aldrig varit inomhus förr. Det är ett helt fantastiskt hus. Rum efter rum som är inrett med känsla och tanke, med estetisk fingertoppskänsla och värme. Som det står på hemsidan:

Ellen Keys Strand byggdes 1910 – 1911 och är en blandning av Ellen Keys många inspirationskällor: jugendstilen, Italien och den svenska herrgården, inte minst hennes eget barndomshem Sundsholms herrgård utanför Västervik. Efter många år utan ett permanent hem gjorde hon som så många andra vid denna tid: byggde sig ett eget drömhus där hon kunde slå sig till ro.

Åh. Ett drömhus där hon kunde slå sig till ro. Det är en underbar tanke, och det blev ett underbart hus. Så vem var då Ellen Key?

ellen_key_i_brunt_694245v530x800

Ellen Key var dotter till en politiker och en grevinna (grevinna som råkade vara brorsdotter till statsministern) och växte alltså upp i ett samhälleligt och kulturellt högtstående hem. Ändå gick gården i konkurs när hon var 30 år gammal, och då flyttade hon till Stockholm och började arbeta som lärarinna. Hon var välutbildad och inte rädd för att ha åsikter, och började tidigt skriva artiklar och pamfletter och så småningom böcker. Hon blev snart en opinionsbildare, t ex i frågor om yttrande- och tryckfrihet, kvinnors rättigheter, undervisningsfrågor och sociala frågor. Under 1890-talet var hon mitt i den nationella debattens hetluft och blev både hyllad och kritiserad för sina åsikter. Påverkad av Rousseau förkastade hon den auktoritära pedagogiken och den segregerade undervisningen, och hennes mest kända verk är boken ”Barnets århundrade” som översattes till 26 språk och gjorde henne berömd även internationellt. Strindberg avskydde henne, så just han tillhörde inte det kotteri av kulturmänniskor som hon var nära vän med och som ofta har porträtterats tillsammans med henne, men hon var helt enkelt en central figur under sin tid.

Ellen Key gifte sig aldrig. Det sägs vara två skäl till det. Det ena är kvinnosaksskälet, att kvinnor medan hon fortfarande var ung blev omyndiga när de gifte sig, och alltså räknades som makens egendom och jämställdes juridiskt med barnen. Det andra skälet var att hon hela sitt liv älskade en man som redan var gift. Ah, hjärtesmärta och genialitet i samma paket.

Tillbaka till påsken 2014 och besöket på Strand.

I den fantastiskt vackra salongen står en möbel som jag blir rent lycklig av. Det är en pall. En i grunden enkel stegpall, men med den lilla detaljen att den har ett handtag. Som guiden säger, Ellen Key var ju ingen ungdom längre när Strand byggdes, och hon levde sina sista år och dog där. Med andra ord var en av möblerna som återkommer den här pallen, hennes egen design, som går att ta stöd på medan man klättrar upp för att nå något i ett skåp. Egentligen så enkelt och självklart, jag ville direkt ha en likadan till min mamma, men jag kunde inte hitta någon. Alltså har jag gjort en väldigt enkel version av den själv.

2014-07-10

Det här är IKEA-pallen Bekväm (79 kr), med en 90-centimeters rundstav (25 mm i diameter) fastskruvad på, och ett grovt tillyxat ”handtag”. Rundstaven är en spillbit som jag fick för en tjuga på brädgården, handtaget har jag snidat till av en spillbit jag hade hemma. Jag har borrat ett hål i handtaget med samma diameter som staven och limmat samt nitat fast det. Staven är fastskruvad i pallen med två långa skruvar, så att den sitter stadigt. Jag kommer kanske att måla den, men det får vänta tills jag har renoverat köket, för jag funderar på att sätta en bit av samma tapet som ska upp på väggen på de plana ytorna, och då tar jag hela skönhetsbiten på en och samma gång. Men funktionen är på plats, och även om den här pallen såklart inte är i närheten av lika strömlinjeformat vacker som Ellen Keys, så är det ändå en tanke jag tackar för. Och hoppas att fler än jag vill läsa mer om Ellen Key.

Dagens arbete: 99 kr. Totalsumma hittills: 288 kr

Nästa sida »