Hon är 39 år, han är 40. De gifte sig nyårsdagen 1975 och sommaren 1976 fick de en liten dotter. Han var inte med under förlossningen. De lever i en liten lägenhet om ett rum och kök i en liten stad i Östergötland, han är fortfarande svarvare och vet inte om att han om ett tag kommer att skada sig så att han måste sluta jobba på golvet och i stället börja arbeta som kontrollant på samma företag, innan han en dag får sin första hjärnblödning som leder till hans andra som leder till hans tredje som leder till hans död. Hon jobbar fortfarande som servitris i restaurangen ovanpå Tempo och vet inte om att hon kommer att bli förtidspensionerad med tinnitus och kronisk värk efter sina många år på verkstadsgolvet i en annan industri.

Dottern är hans första barn, hennes andra. Han har inte trott att han någonsin ska få egna barn eftersom han bara har en testikel och trott att det betyder något för fruktsamheten. Det gör det inte. Hon har en tonårsson, har längtat efter flera barn i ganska många år och blir lycklig av att få en dotter.

Han dricker alldeles för mycket men de första åren de är gifta slår han inte. I stället vaknar hon ibland på nätterna av att han gråter och slår nävarna i väggen. Då brukar hon bara låtsas att hon sover. När dottern är några månader äldre flyttar de till en större lägenhet och hans mor flyttar in hos dem för att ta hand om flickan medan de bägge jobbar.

Han klär sig alltid som en gentleman. Han har alltid pressvecksbyxor, skjorta och kavaj, på jobbet har han slips. Hemma tar han av sig slipsen och kavlar upp ärmarna, sätter på sig glasögonen och försöker tippa tretton rätt på stryktipset. Hon klär sig lite mer i det hon får tag i, jeans eller kjol är detsamma, och hon använder aldrig någonsin bh. Hon tycker om att sjunga, han spelar fiol, men de spelar och sjunger väldigt sällan samtidigt.