_87a8044

Jag har varit inne på det förr, pre-veganlivet: är man fikasugen och inte har fikabröd hemma går det världsalätt att snabb-baka en enmanskaka i mikron. En koppkaka. Den blir fluffig och luftig, som en muffin ungefär.

Just den här är en mjuk pepparkaka. För att baka din koppkaka behöver du:

  • 0,5 dl mjöl (jag använder Urtekrams glutenfria mix, men vetemjöl funkar förstås bra)
  • 0,25 dl kokossocker (går lika bra med vanligt socker, men då skulle jag ta något mindre)
  • 1/2 tsk bakpulver
  • 1/2 tsk vaniljsocker
  • lite kanel, kardemumma, nejlika (minst nejlika och mest kanel. Annars efter smak. Ett kryddmått ca kanel, lite mindre kardemumma och pytte nejlika? Det blir bra.)
  • En nypa salt

Rör ihop de torra ingredienserna i en mugg, och tillsätt sedan ca 3/4 msk rapsolja (eller kokosolja) och 0,5 dl växtmjölk (jag använde havremjölk, men vill man vara ovegan funkar förstås komjölk också. Eller vatten, faktiskt, men då skulle jag ta en hel matsked olja.)

Rör ihop så att det blir en klumpfri smet, ställ sedan in koppen i mikron och kör i ca 2,5 minut på max. Låt svalna en stund. Koka lite kaffe under tiden. Vill man kan man pudra lite florsocker på, det kan också totalt hoppas över, det är mest lite pynt för syns skull.

Ätes med fördel halvliggande i säng eller soffa.

PS: Även gott som ickevegan när suget sätter in. Jag lovar.

_87a8046

Det vill säga, jag har rensat i pappershögarna och plockat upp floordroben, låter robotdammsugaren gå ett varv, jag har diskat upp lunchdisken, jag ska strax gå ner i tvättstugan och hänga en tvätt/lägga in nästa, jag tömmer kattlådan och har sönder något litet medan jag stökar omkring (porslin, vaser, ljusstakar och sånt är alla ”charmigt” nötta i detta hem). När jag har sådana här effektiva dagar är jag oftast asnöjd med mig själv, för de händer inte jätteofta.

Men så stötte jag på den här:

copy_of_cleaning_checklist

Och jag säger bara HA! HA! HA!

Räck upp en hand, alla som städar ur mikron/skrubbar av hela badrummet/dammar en gång i veckan eller putsar fönster/tvättar mattor varje månad? Vad är det för en jäkla obsessive städmaniker som har skrivit den här listan?

Min nivå på vettigt städ: se till att det går an att äta vid köksbordet. Bädda sängen. Låt robot-James dammsuga ca varannan dag pga katt (och tyck att det är JÄTTERENT när han är klar!). Diska åtminstone en gång om dagen. Tvätta när det börjar ta slut på underkläder. Och generellt, vila mer, lev i stället för att putsa. När du får för dig att putsa, gör det ordentligt och var ASNÖJD med dig själv efteråt.

Oroa dig inte för om du är en snuskis. Det är du inte. Det är goodhousekeeping som inte har något bättre för sig. Hen har säkert fått eksem ska du se av att ha städat i sömnen.

Då och då idag har jag sett solen. En stund. Sedan blev det precis lika grårått som det har varit så länge att vår nästan är ett glömt begrepp.

Jag har jobbat litegrann, försiktigt. Igår. En kortis i ljudstudion, det gick fint, en upptakt till ett jobb i mars. Och idag har jag provfilmat för en reklamfilm. Får jag den är det bara tre dagars arbete och begränsat med inlärning, det klarar jag. Sakta, försiktigt, tar inte ut mig mer än jag kan återhämta mig ifrån. Det måste få ta tid, det här.

På väg hem upptäckte jag att de sålde vegansemlor i ett bageri jag gick förbi. Så jag köpte en bara för att de fanns och jag var sötsugen, jag gillar egentligen inte semlor särskilt mycket. Men hur som helst. På väg ut från bageriet stod en väldigt sliten, tandlös kvinna i alldeles för stor täckjacka och mössa och frågade om hon kunde få en kaffe, så då sa jag att hon absolut kunde det, och att hon gärna fick en bulle också. Så hon gick rätt in i bageriet där en av de anställda stoppade henne innan hon såg att jag gick med, och efter att ha fått bekräftat att jag skulle betala fick kvinnan hälla upp bryggkaffe åt sig själv. Så vände hon sig om mot mig och frågade sa du att jag får en bulle också? och jag svarade klart att du ska ha en bulle. Peka ut vilken du vill ha bara. Och då såg hon mig i ögonen för första gången och log, ett brett, lyckligt leende. Hon stod länge och funderade innan hon valde en wienerbulle till sitt kaffe, vi nickade åt varandra, hon gick åt sitt håll, jag betalade för hennes fika och gick åt mitt. Jag har varit på gott humör sedan dess. Det är alltid fint att göra någon glad, och en dag när alla andra äter semlor tycker jag tammefan att alla ska få kaffe och bulle.

Hemma. Fotografen kommer att långsitta på kontoret ikväll och redigera bilder, och jag ska klappa katten och dricka te. Sticka lite kanske.

Imorgon är det mars. Sköna mars, välkommen.

lrm_export_20170228_131638

Att man kan gå på folkuniversitetets föreläsningar, vem man än är. Och att det ofta kostar noll och intet att göra det. Det tycker jag är flott.

Bara den senaste månaden har jag lyssnat på två: ett om klädkonsumtion i ett hållbart samhälle och ett om mat för en hållbar framtid. Den skarpe märker här ett tema i vad jag är intresserad av.

photogrid_1488221213650

Jag har också varit och lyssnat på två föreläsningar om kvantfysik och svarta hål och rymden och livet, en med Christophe Galfard och en med Ulf Danielsson. Båda gångerna var jag såpass mindboggled efteråt att jag var tvungen att prata länge och väl om det.

Kunskap och folk som delar med sig av den. Det är flott, det är ju det.

Regnskydd till vandringsryggsäck.

dsc00006

Huvudvärk.

Jag var med på en workshop som jag själv har varit en av initiativtagarna till och som har planerats sedan förra året. Det var roligt och stimulerande. Stimulerande är tyvärr inget jag skulle rekommendera till någon som återhämtar sig från utbrändhet och har en ganska vacklande form. Dagen dessförinnan hade jag dessutom varit med på ett fackligt seminarium om kompetensintegration, som också var stimulerande.

Fan, jag måste akta mig för stimuli. Igår var jag helt manglad och bara låg i sängen resten av kvällen, orkade inte ens se på någon film eller så, kaputt helt enkelt.

Och imorse vaknade jag med huvudvärk. Så idag åkte maken och jag mycket mindre skridskor än vi hade planerat, och fikade och satt i solen mer. Huvudvärken är kvar, men den går att leva med. Imorgon är en ny dag.

img_20170225_152911_798

2017-02-23

På måndag ska vi se på den här lägenheten. På tal om floordrobe och hur jag bor etcetera – vi vill gärna ha en större lägenhet. Men vi bor i Stockholm och har den mycket lyxiga förmånen att bo i en fin hyresrätt. Att hitta en större lägenhet att byta med inom ungefär samma område är nästan dödfött, för alla i Stockholm tror att de bor i världens bästa lägenhet och att det på sikt är rimligt att någon kommer att vilja byta sin sekelskifteslya på Djurgården med kakelugnar i varje rum med just dem, även om de har en etta i Högdalen.

Med andra ord försöker vi inte byta vår lägenhet privat, men eftersom jag har bott här sedan 99 och lägenheten tillhör allmännyttan har vi en bra kötid inom interna bostadskön. Lägenheten vi ska se på måndag är alltså via internkön, vi har god chans att få den om vi säger ja och den har på pappret många bra saker. Den är 72 kvadrat, vilket är hela 16 fler än nuvarande. Den ligger högst upp i ett åttavåningshus som ligger på en kulle och har stor balkong i söderläge, vilket bör vara ett fantastiskt ljusinsläpp och fin utsikt. Huset är byggt 1950, och jag gillar funkis. Det är en stil som passar mig. Och hyran är klart överkomlig.

Men: det är en hyresrätt. Och eftersom jag glömmer att min egen också är det eftersom jag själv är byggare Bibbi på fritiden, så glömmer jag också hur otroligt låg standard det är på hyresrätter. Aldrig trägolv annat än i vardagsrummet, vet inte om det är stambytt eller ej, vet inte standarden på köket, men det lär inte finnas plats för diskmaskin. De materialval som ingår i allmännyttans sortiment för tapeter och färg är rätt hiskliga till och med om den har renoverats relativt nyligen (vilket jag är skeptisk till), så om jag ska trivas, kommer jag att få göra likadant som när jag flyttade in här 99 – inleda med stor renovering, framför allt lägga in golv, för det blir jobbigare efter att man redan är inflyttad. Och jag kommer att få göra det på egen bekostnad förstås, trots att det är pengar jag inte får tillbaka vid flytt. Min lägenhet råkar bara vara mycket finare än de andra i huset eftersom jag har kostat på den med både pengar och arbete.

Dessutom, och det här är en annan sorts svårt: jag känner att jag är lite snobb vad det gäller området. Det är ok, men det är inte mitt sköna kvarter med fik överallt, och det är längre ut från stan. Det är grönt och fint och nära tunnelbanan, men… det är inte mitt sköna, eftertraktade kvarter. (Och jag skäms lite över att det här ens är en faktor i mitt tänk.)

Jag springer ifrån mig själv i tanken, och vet inte vad jag tycker ens innan jag har sett lägenheten. Det är förstås bra att tänka igenom varför jag känner det jag känner, men:

Det är svårt.